Prefab betongbjälklag med flygaska, slagg och glasfiller : tyckhållfasthet, arbetbarhet och uttorkning

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Författare: Yafet Araya; Elias Chamoun; [2020]

Nyckelord: betong; grönbetong; flygaska; slagg; glasfiller;

Sammanfattning: Av världens totala utsläpp av koldioxid står cementindustrin för ungefär 8 %, vilket är ungefär två gånger så mycket som flygindustrins utsläpp. Koldioxidutsläppen orsakas främst genom den energikrävande metod som används när cementklinker ska framställas från kalksten samt koldioxiden som avges vid den kemiska processen som sker under förbränningen. Nya cement- och betongrecept, med nya egenskaper framställs med målet att minska koldioxidutsläppen. Detta examensarbete är en studie genomför i samarbete med UBAB, Ulricehamns betong. Målet är att hitta möjliga sätt att reducera koldioxidutsläppet relaterat till betongelement genom att ändra på betongrecepten. Tre olika betongrecept med olika tillsatsmaterial har undersökts: glasfiller, slagg och flygaska. I försöken har 30% av bindemedlet ersatts med ett av tre tillsatsmaterial. I samtliga försök har CEM II använts. Syftet var att undersöka betongen med tillsatsmaterial med avseende tryckhållfasthet och arbetbarhet samt jämföra med referensbetongen när det gäller självuttorkning. Resultat av tryckhållfastheten efter ett dygn visar att receptet som innehåller glasfiller hade den största tryckhållfastheten på 20 MPa, följt av receptet med slagg på 19 MPa och sist med flygaska som hamnade på 16 MPa. Tryckhållfastheten mättes ännu en gång efter 28 dagar och resultaten blev 53,2 MPa för receptet med glasfiller, 50,2 MPa med slagg och 48,1 MPa med flygaska. Betongplattor har gjutits med referensbetong och betong med de tre tillsatsmaterialen för att jämföra uttorkningsprocessen med referensbetongen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)