Hur pedagoger genom samtal utvecklar sin förmåga att identifiera och stödja elevers lässtrategier och läsförståelse. En aktionsforskningsstudie om arbetet i en studiecirkel

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är: Att få kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om läsinlärning och läsförståelse. Den övergripande frågeställningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lässtrategier och läsförståelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv används som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lärares organiserande av lärande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien är utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner. Fem pedagoger som undervisar de yngre åldrarna deltog i en studiecirkel Tankens mosaik utifrån boken Tankens mosaik – mötet mellan text och läsare av Keene och Zimmermann (2003). Utifrån syftet valdes att använda aktionsforskning som forskningsmetodisk ansats och inom ramen för denna ansats har kvalitativa datainsamlingsmetoder använts. Resultat: När det gäller organiserandet av utvecklingsarbetet på arbetslagsnivå kan man urskilja det kollektiva lärandet – när man lär tillsammans med sina kollegor – och det individuella lärandet. Pedagogerna uttryckte att det gav en arbetsglädje att pröva strategierna och att träffas för pedagogiska diskussioner, vilket sedan inspirerade den egna undervisningen. Under träffarna aktualiserades reflekterande ”Hur-frågor”: Hur kan vi utveckla strategier för läsförståelse, fördjupa tidigare kunskaper om läsinlärning, och hur kan vi bli fler på skolan som vill utgå från litteratur i undervisningen och ha kollegiala pedagogiska lässtrategisamtal? Pedagogerna hade en gemensam pedagogisk grund och tidigare kunskaper kunde utvecklas och fördjupas genom deltagandet i studiecirkeln. Detta skedde i kombination med läsning av ny facklitteratur, diskussioner och reflektioner samt praktiserandet av kunskaperna i elevgrupper. Det fanns potentialer till att det professionella yrkesspråket utvidgades genom att exempelvis vissa facktermer för läsinlärning, arbetssätt och teorierna bakom dem internaliserades och befästes. Karaktären på samtalen var i huvudsak av berättande karaktär med de reflekterande ”Hur-frågorna” som grund. Genom arbetet i studiecirkeln Tankens mosaik har deltagarna haft möjligheter att utveckla sin skicklighet och kompetens att använda fler strategier och metoder i sin undervisning och diskutera detta med sina kollegor.