Kostnadseffektiva Restidsförbättringar

Sammanfattning: Sträckan mellan Värnamo och Halmstad trafikeras av dieseldrivna persontåg och godståg. Persontågen trafikerar hela sträckan medan godstrafiken främst går mellan Torup och Halmstad. I dagsläget är hastigheten maximalt 120 km/h på en kort del av sträckan. Godstågen kan inte köra snabbare än 100 km/h, men persontågen klarar av att köra i 140 km/h. Även godstågen påverkas av en hastighetshöjning, då den största tillåtna hastigheten på många av delsträckorna är under 100 km/h. Den totala restiden är i dagsläget på den 10 mil långa sträckan cirka en och en halv timme. Hur kan denna restid minskas kostnadseffektivt, genom användandet av signaltekniska anläggningar samt bantekniska förändringar i det befintliga spåret? Åtgärder kan exempelvis vara kurvöverskridande, ökad rälsförhöjning, A-bortflyttning, byte av banöverbyggnad eller plankorsningar. Genom identifierande av alternativ för varje delsträcka samt beräkningar av gångtid och kostnader. Den teoretiskt insparade restiden beräknas totalt till cirka 10 minuter på hela sträckan, när de mest lönsamma alternativen används. Till en kostnad av 2,7 miljoner kronor, för en tidsvinst vilken genererar 6,2 miljoner kronor i samhällsekonomisk vinst över 20 år. Med resandemängden på cirka 10 000 personer per månad är flera åtgärder inte lönsamma. Att byta banöverbyggnad för att tillåta hastigheter över 110 km/h på vissa sträckor är en av dem. En annan är att uppgradera plankorsningsskydd för att tillgodose en högre hastighet. I båda dessa fall kan det dock vara lönt att uppgradera om de ändå behöver bytas. Detta gäller speciellt för banöverbyggnaden där skarvfritt och skarvspår har väldigt lika investeringskostnader, samtidigt som skarvspår är mycket dyrare att underhålla. Den signaltekniska åtgärden vilken är mest lönsam är att höja hastigheten i avstickande spår för växlar vilka klarar en högre hastighet än de idag signaleras. Beräkningar visar på att den samhällsekonomiska vinsten blir runt 18 gånger pengarna över 20 år. Denna åtgärd är därför överlägset den mest kostnadseffektiva åtgärden på banan.