Att kommunicera som en ideell organisation : En surveystudie om marknadsföringskanaler och marknadsföringsmetoder

Sammanfattning: Denna studie behandlar ideella organisationer inom den svenska ideella sektorn samt deras prioriteringar av val i marknadsföring i form av marknadsföringskanaler och marknadsföringsmetoder. Ideella organisationer bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har ofta som mål att sprida ett budskap, en vision, ett uppdrag eller att hjälpa till i olika sammanhang. På detta vis skiljer de sig ofta ganska mycket från mer kommersiella organisationerna. Utan att lägga resurser på insamlingskostnader, däribland marknadsföring, så når ideella organisationer inte ut till givare, vilket innebär mindre likvida medel till ändamålet. Det finns därför en avvägning att göra i hur mycket som ska fördelas åt marknadsföringen inom en ideell organisation eftersom målet är att kostnaderna ska hållas till ett minimum och att merparten av insamlade medel ska nå ändamålet. Teorierna som behandlas i denna studie är NPO Marketing mix, som är en variant av den klassiska Marketing mix modellen, anpassad för ideella verksamheter. SOEP-modellen som är en variant av den klassiska PESO-modellen samt ICT: capacity and barriers, som behandlar olika typer av barriärer som ofta förekommer hos ideella verksamheter. Dessa teorier ligger till grund för hur empirin har analyserats och har hjälpt till att besvara frågeställningen. Metoden är av en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign där enkäter samlats in från 112 ideella organisationer av totalt 431 aktiva organisationer, alla med en 90-konto stämpel.  Slutsatsen som denna studie kommit fram till är att delad media är det primära kanalvalet bland ideella organisationer på den svenska ideella marknaden. Anledningen till detta beror främst på att resurser i form av pengar och personal anses som den största barriären för ideella verksamheter. Det var även tydligt att syftet med organisationen var den primära faktorn till varför ideella organisationer upplever att givare fortsätter att donera. Trots detta kunde det konstateras att relationen med givarna också är en essentiell faktor som bidrar till donationer. Denna studie visar således på att 25 %-taket som Svensk Insamlingskontroll satt upp inte upplevs som ett hinder för de flesta ideella verksamheter då dessa lär sig att anpassa sig utefter de restriktioner som finns. Slutligen kan denna studie bekräfta, likt tidigare studier kring detta ämne, att marknadsföringsmetoderna SNS och WOM är de mest populära bland ideella organisationer.