Trakasserierna och maktmissbruket vid regementet K3 : En kvalitativ textanalys av Försvarsmaktens kriskommunikation efter avslöjandet.

Sammanfattning: Studiens utgångspunkt börjar i bakgrunden som presenterar fenomenet kris och dess innebörd, myndighetskommunikation, kriskommunikation och förtroendekriser. Studiens material består av tre uttalanden från Försvarsmaktens regementschef Ola Bavér och arméchef Karl Engelbrektson. Därefter grundas studiens syfte på den forskningslucka som återfinns om Försvarsmaktens kriskommunikation och strategier då fenomenet är ett outforskat område. För att kunna analysera myndighetens kriskommunikation behövs en förståelse för diverse strategier. Därför utgår studien från teorierna Image Repair Theory där tillämpade strategier analyseras och om eventuella skillnader inom materialen återfinns. Vidare tillämpas teorin Excellence Theory för att undersöka vilka kommunikationstyper myndighetens kriskommunikation består av och om den tillämpade kommunikationstypen speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Metodologiskt utgår studien från den kvalitativa textanalysen för att dela in texten i mindre delar, detta för att därefter strukturera upp innehållet genom kodning och kategorisering. Dessa kodningar och kategoriseringar ligger sedan till grund för studiens analys av kriskommunikationens strategier.   Slutsatsen som vi kommit fram till är att strategier som minska händelsen, tillrättaläggande och förnekelse har tillämpats i Försvarsmaktens kriskommunikation. Vidare menar vi att deras kriskommunikation ger ett sken av strävan efter en tvåvägskommunikation men i själva verket är den i enlighet med en envägskommunikation. Dessutom resulterade studiens analys och diskussion i att myndighetens kriskommunikation inte speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Genom att vi genomför denna studie kommer vi bringa klarhet och bidra med kunskap i hur Försvarsmaktens företrädare hanterar en kris, som påverkar samhällets förtroende för myndigheten, genom kommunikation.