Hur kommuniceras miljöaspekter i hållbarhetsrapporter före och efter införandet av Sveriges rapporteringskrav?

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: I media kan vi identifiera en miljödiskurs som för energibranschen tar sig uttryck i en oro kring framtiden och den klimatpåverkan branschen bidrar med. I december 2016 kom en ny lagreglering som fastställde att stora företag måste hållbarhetsredovisa. Lagreglering och diskursen sätter tillsammans stor press på företagen att agera miljömässigt hållbart. Enligt tidigare forskning har det visat att företag använder sig av legitimerings- och impression management-taktiker i sin redovisning – bland annat som svar till extern press - för att förfina negativa händelser och visa upp en bättre bild av sig själva för intressenter och samhället.Syfte: Syftet med studien är att undersöka användningen av språket i hållbarhetsrapporter inom energibranschen före och efter lagkravet ur perspektivet av samhällets miljödiskurs. Vi vill se hur eventuell användning av impression management-taktiker har förändrats för att se om regleringen har uppnått sitt syfte med att öka transparensen och minska grönmålning. Teoretisk referensram: Regleringen beskrivs och det tas upp teorier om företagskommunikation, grönmålning, legitimitetsteorin och impression management som stöd till studiens analys. Huvudfokus ligger på impression management-taktikerna. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ diskursanalys i sex steg där vi undersökt hållbarhetsrapporter före och efter regleringen. Undersökningen omfattar sex stora företag inom energibranschen.Resultat och slutsats: Undersökningen visar på positiva förändringar i hållbarhetsrapporteringen efter lagkravet. Språket har blivit mer neutralt för de företag som inte tidigare haft utförliga hållbarhetsrapporter innan lagkravet. Samhällets miljödiskurs kan identifieras både före och efter regleringen men det finns inga indikationer på att diskursen synliggörs mer eller mindre efter lagkravet. Vi kan konstatera förändringar i användningen av impression management-taktiker i samband med lagkravet genom att mer känslig information kommit fram i hållbarhetsrapporterna, vilket bidragit till en viss ökad användning av taktiker. Det är viktigt att känna till företag använder sig av taktiker för att uppnå legitimitet och framställa sig som bättre än vad de kanske är, vilket inte behöver bero på att de vill dölja negativa händelser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)