Sakrättsligt skydd vid köp av lösöre - allmän återgång mot en avtalsprincip?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: I svensk rätt är det nödvändigt att ett sakrättsligt moment är uppfyllt för att en förvärvare ska uppnå sakrättsligt skydd, dvs. skydd mot överlåtares borgenärer. Vad detta sakrättsliga moment består av varierar med vilken typ av egendom överlåtelsen avser. Vid handel med lös egendom kan sägas att traditionsprincipen, som innebär besittningsförändring, är huvudregel i svensk rätt. Principen innebär således att egendomen ifråga måste traderas, det vill säga överlämnas. Innan egendomen har bytt händer kan den, i en konkurs- eller utmätningssituation, tas i anspråk för betalning av säljarens skulder. Traditionskravet vid lösöreköp, vilket denna uppsats behandlar och som är en typ av lös egendom, har länge varit en omdebatterad fråga i doktrin. Vid tillkomsten av 49§ KkL år 2002 valde lagstiftaren dock endast att delvis ersätta denna princip med avtalsprincipen. Denna uppsats ämnar att söka besvara anledningen till detta samt huruvida det inte i dagsläget är att förespråka en generell övergång till avtalsprincipen vid köp av lösöre. För att ytterligare stärka denna diskussion bidrar uppsatsen även med en komparativ aspekt, där utblicken går mot Sveriges främsta exportmarknader. Syftet är att visa hur några av våra främsta handelsparter har valt att reglera det relevanta sakrättsliga skyddet, för att på så viss få ledning i huruvida det svenska traditionskravet vid lösöreköp kan och bör avskaffas. Sammanfattningsvis når denna uppsats slutsatsen att lagstiftaren bör gå ett steg längre än vad som gjordes vid revisionen 2002 (då man skapade 49§ i KkL) och generellt ersätta traditionsprincipen med avtalsprincipen vid lösöreköp - det vill säga även rörande kommersiella förhållanden. Utländska rättsordningar demonstrerar väl fungerande alternativ, vilket stärker argumentet att vår rättsordning inte behöver traditionskravet. Detta arbete efterfrågar även en grundlig statlig utredning som utreder de ekonomiska effekterna av nuvarande reglering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)