Elkrävande anläggningars påverkan på energi- och effektbalansen i elområde SE1

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Energiteknik

Författare: Doris Dijak; Hillevi Höijer; Elin Torstensson; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sveriges elanvändning har legat relativt konstant runt 140 terawattimmar per år de senaste 30 åren. I takt med elektrifieringen av samhället och omställningar föratt minska klimatpåverkan förväntas elanvändningen nu öka i rask takt kommande decennier. I denna rapport studerades hur de stora industrisatsningarna HYBRIT, Northvolt Ett och H2 Green Steel förväntas påverka balansen i elsystemet. Fokuset låg på elområde SE1 i norra Sverige där anläggningarna är planerade att byggas. I rapporten genomfördes en litteraturstudie i syfte att samla information om anläggningarna och elnätet. Därefter utformades en modell för att undersöka sju olika scenarier för årtalen 2025, 2030 och 2040 i SE1. Modellen kombinerade timvis data från år 2020 med den förväntade ökningen av elproduktion och elbehoven från anläggningarna för att se hur det årliga samt timvisa nettoutbytet för området förväntades förändras för de olika scenarierna. Detta gjordes för att få en bild av hur effektsituationen i SE1 påverkas av industrisatsningarna samt om överföringskapaciteten till och från området var tillräcklig. Resultatet visade att etableringen av HYBRIT, Nortvolt Ett och H2 Green Steel har en stor påverkan på energi- och effektbalansen i SE1. Det årliga nettoutbytet minskade för samtliga scenarier och för vissa scenarier blev SE1 en nettoimportör av el. För ett scenario var SE1 i behov av import som överstiger överföringskapaciteten. Vidare visade resultatet att vätgaslagringen som HYBRIT planerar för sin anläggning möjliggjorde en minskning av effekttopparna och hade därmed en inverkan på effektbalansen i SE1. En slutsats som drogs var att ha SE1:s nya roll i åtanke vid planering av Sveriges framtida elsystem. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)