Fel i häst enligt konsumentköplagen - med fokus på ryggproblem och lynnesfel

Sammanfattning: Sverige är ett land där hästnäringen är stor vilket innebär att många, både människor och hästar, berörs av lagstiftningen på området. Lagstiftningen har blivit föremål för kritik då den anses ha en negativ inverkan på näringen och där med hämmande för branschens utveckling. Att köpa en häst som konsument innebär att samma lagstiftning som vid köp av en brödrost blir tillämplig, konsumentköplagen. Det finns tydliga indikationer på att detta inte fungerar tillfredställande och att en häst som vara skiljer sig väsentligt från andra typer av icke levande varor. För att avgöra om en såld häst är behäftad med fel enligt konsumentköplagens regler måste en rad omständigheter tas i beaktande. Vad parterna har avtalat, vad köparen hade för befogade förväntningar, om köparen reklamerat i tid och så vidare. Vid ett konstaterat fel blir olika påföljder aktuella så som avhjälpande, prisavdrag, omleverans, hävning samt skadestånd. Jag har kommit fram till att konsumentköplagens syfte, genom att stärka konsumentens rättigheter och därmed utjämna parternas olika förhållanden, inte är väl anpassat för hästbranschen. Jag anser även att felbegreppet som sådant inte är väl anpassat för levande djur med hänsyn till att de är föränderliga varor. Som en följd innebär detta att de olika rättigheter som en konsument åtnjuter av lagen försätter en säljare i en svår sits. En säljare har, om köparen reklamerar inom sex månader, en garantiliknande bevisbörda. Den riskerar om köpet hävs att få tillbaka en häst i sämre skick samt betala ersättning för köparens eventuella utgifter. För en uppfödare eller annan typ av säljare som bedriver en småskalig verksamhet kan nuvarande lagstiftning bli mycket belastande.