Effektivisering av planlösning inom sjukvården med simulering : En fallstudie vid Norrtälje sjukhus

Sammanfattning: Hälso- och sjukvården är en av de viktigaste komponenterna i samhället. Den stigande medelåldern i Sverige medför ett ökat vårdbehov samtidigt som det finns krav på kontinuerliga kostnadsbesparingar. För att möta dessa utmaningar krävs genomgående förändringar och effektiviseringar. Ett område som fått allt större uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården sedan sekelskiftet är logistik, baserat på de möjligheter till förbättring som området medför exempelvis kopplat till utformning av faciliteter. Vid dessa utformningar är det viktigt att ha en effektiv planlösning som minimerar icke-värdeskapande tid och därigenom ökar personalens effektivitet. Detta bidrar i sin tur till minskade kostnader, minskad stress bland personalen och således även bättre vård för patienterna. Studier visar att kostnader kopplade till transporter, baserat på flöden och avstånd mellan avdelningar inom sjukvården står för 20–50 % av dess totala driftskostnad. Med en förbättrad planlösning kan dessa kostnader minska med minst 10–30 %, genom att flöden och/eller avstånd reduceras. Därmed är planlösningens utformning en viktig komponent för att reducera kostnader men även för att öka effektiviteten och därmed säkerställa god vård, både idag och i framtiden. Studien har utförts vid Norrtälje sjukhus akutmedicinska avdelning och syftar till att undersöka hur avdelningen kan minska icke-värdeskapande tid i verksamheten genom att effektivisera planlösningen. Detta eftersom avdelningens lokaler, och därmed planlösning, inte är anpassade till de arbetsuppgifter som utförs idag. Konsekvenserna av detta är ett ojämnt utnyttjande av avdelningens rum och ytor vilket påverkar såväl personal som patienter.  Under studien genomfördes observationer, tidsstudier, intervjuer och benchmarking vilka tillsammans med litteratur analyserades för att kartlägga nuvarande situation samt för att utveckla förbättringsförslag. Då en arbetsmiljö som uppfyller personalens fysiska och psykiska behov förbättrar personalens effektivitet och därmed patienternas vård, har stor hänsyn tagits till personalens behov. Studien resulterade i två alternativa planlösningar, Förslag 1 och Förslag 2, som båda minskar icke-värdeskapande tid för verksamheten, med 12 % respektive 17 %. Tabellen nedan presenterarde årliga flödeskostnaderna för förslagen och nuläget. De två alternativa planlösningarna visar i sin tur att den nuvarande planlösningen hos avdelningen inte är effektiv och att det därmed finns möjligheter till ökad effektivitet samt minskade kostnader genom en förändrad planlösning. Studiens tillvägagångssätt kan appliceras för att utvärdera ytterligare alternativa planlösningar vid den akutmedicinska avdelningen samt av andra aktörer som har liknande problematik.