Anknytning – de yngre barnens första tid i förskolan : En studie om fyra förskollärares resonemang om anknytning för de yngre barnen i förskolan

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att synliggöra hur förskollärare resonerar angående de yngre barnens första tid i förskolan. För att komma fram till detta har kvalitativa intervjuer använts som metod. Intervjuerna har spelats in med hjälp av ljudupptagning. Den teori som använts för att analysera och tolka materialet är Bowlby’s anknytningsteori. Förskollärarna berättar om olika metoder de använt sig av vid det yngre barnets första tid i förskolan, de lyfter tydligt fram att barnen ska vara trygga i förskolan, att alla barn är olika och har olika behov och att pedagogerna måste anpassa den första tiden i förskolan efter varje individ. Förskollärarna menar även att det är viktigt att barnen hittar en annan trygghet än sin förälder på förskolan, då pedagogen kommer att blir en vikarierande anknytningsperson till barnet. Samtliga förskollärare uttalar sig om hur betydelsefullt det är att vårdnadshavarna får ta del av verksamheten och att de ska känna sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan. Är vårdnadshavarna trygga med att lämna barnet i förskolan blir barnet tryggt. Det är viktigt att fokuset inte ligger på att barnet ska bli lämnat på förskolan, utan fokus ska ligga på att barnet ska känna sig trygg av att vara på förskolan. Förskollärarna har lite olika syn på anknytning hos barnen den första tiden i förskolan. En metod är att utöka tiden för dagen successivt för att barnet ska skapa en trygg anknytning till pedagogerna. Barnen ska få ta del av alla rutiner i förskolan innan det börjar sina ordinarie tider för att en trygghet ska kunna skapas. En annan metod är att barnet ska vistas några timmar under förmiddagen på förskolan den första tiden för att skapa en anknytning till pedagogerna, och att rutinerna för dagen faller sig naturligt för barnet senare när det börjar sina schemalagda tider.