Oro och nedstämdhet hos heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Institutionen för vårdvetenskap och sociologi; Högskolan i Gävle/Institutionen för vårdvetenskap och sociologi

Sammanfattning: Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var män och kvinnor som genomgått ägg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige. Det var totalt 348 män och kvinnor som besvarade två enkäter, den första vid behandlingens början och den andra ca 10 veckor efter avslutad behandlingen. Bortfallet var 16 %. Datainsamlingen gjordes med HADS – Hospital Anxiety and Depression scale. Efter att datan bearbetats statistiskt visade resultaten följande signifikanta skillnader. 1. Kvinnorna rapporterade högre grad av oro än männen både före och efter behandlingen samt högre grad av nedstämdhet efter behandlingen. 2. Både kvinnornas och männens grad av nedstämdhet var högre hos de par där behandlingen inte resulterade i graviditet jämfört med de par som blev gravida. 3. De kvinnor som inte blev gravida visade mer oro efter ett negativt behandlingsresultat än de kvinnor som blev gravida. Slutsatsen från föreliggande studie är att kvinnor som genomgår behandlingar med ägg- eller spermiedonation känner mer oro och nedstämdhet än sina partners. Känslorna är av övergående natur och minskar då behandlingarna resulterar i graviditet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)