Med örat mot filmen: en studie om hur filmtekniska grepp förmedlas i 29 syntolkade spelfilmer för svenskspråkiga användare

Sammanfattning: Studien syftar till att kartlägga hur svenska syntolkar förmedlar de filmtekniska greppen slowmotion, fågelperspektiv, oskärpa, extrem närbild, panorering och övertoning i 29 syntolkade spelfilmer för vuxna användare med syntolkningsspår producerade 2016–2020. För att kategorisera, jämföra och förstå de tekniker som syntolkar använder för att översätta filmtekniska grepp till verbalspråk, har en analysmodell utformats. Denna utgår från Bardinis (2020a) taxonomi för syntolkars översättningstekniker och Peregos (2014) begrepp för hur syntolkar kan förmedla filmtekniska grepp. Med analysmodellen kategoriseras syntolkens utsagor som teknisk beskrivning, icke-teknisk beskrivning, kognitiv beskrivning, kombinerad beskrivning eller utelämnande (att det filmtekniska greppet inte alls förmedlas). Resultatet visar att de undersökta filmtekniska greppen förmedlas i 74 av totalt 119 av alla de gånger då möjlighet gavs. Av dessa 74 är 20 tekniska beskrivningar, 31 icke-tekniska beskrivningar och 21 kognitiva beskrivningar. Kombinerad beskrivning förekommer vid 2 tillfällen. Vid förmedling av extrem närbild är kognitiva beskrivningar särskilt vanligt. Oskärpa, fågelperspektiv och slowmotion utelämnas i cirka hälften av alla de fall då tid för beskrivning finns. Då oskärpa och fågelperspektiv ändå förmedlas, premieras icke-teknisk beskrivning. Vid beskrivning av slowmotion används de olika förmedlande översättningsteknikerna jämnare. Materialets få exempel av panorering förmedlas med icke-teknisk beskrivning. Övertoning förmedlas med teknisk och icke-teknisk beskrivning i de få fall som förekommer. Trots en del begränsningar har analysmodellen visat sig vara användbar för att belysa rapportens frågeställning. En av analysmodellens svagheter är att en kategori för en strikt tolkande teknik saknas. Det vore också lämpligt med en annan term än kognitiv beskrivning och ett förslag är visuell tolkning. Termerna teknisk beskrivning, icke-teknisk beskrivning, kombinerad beskrivning och utelämnande är i sin nuvarande form användbara i diskussioner om hur filmtekniska grepp bäst förmedlas i syntolkning av film och tv. I uppsatsen uppmärksammas också att det finns en motsättning mellan svenska riktlinjer för syntolkning av film, hur svenska syntolkar faktiskt gör, och teori om hur filmtekniska grepp bör återges i syntolkningsmanus. Det konstateras att det finns behov av undersökningar av svenskspråkiga användares önskemål om hur filmtekniska grepp bör återges i syntolkningsmanus.