En nationell studie av syn på uppgiftsväxling som hållbar kompetensförsörjning inom intensivvården

Sammanfattning: Hållbar kompetensförsörjning är en av välfärdssamhällets största utmaningar, där offentlig sektor idag visar betydande problem. Två huvudprinciper ses kring hantering av dessa utmaningar. Den vanligaste utgångspunkten är att så långt som möjligt upprätthålla verksamheten genom att behålla samma organisation och arbetssätt, samt att söka behålla och helst öka antalet medarbetare i olika bristyrken. En annan utgångspunkt som får ökad uppmärksamhet är uppgiftsväxling (taskshifting, workshifting, kompetensmix), vilket innebär förändrad kompetens- och bemanningsstruktur. Samverkan mellan Vårdförbundet och sjukvårdens arbetsgivare kan vara en förutsättning för ständig förbättring och kompetensförsörjning i framtiden. Medan avståndet mellan behov och resurser ökar under Covid-19-pandemin, verkar samarbetsklimatet påverkas negativt i samma takt. Istället för akuta avlastande åtgärder som uppgiftsväxling så föreslår Vårdförbundet långsiktiga åtgärder som höjd yrkesstatus och lön. Som betydelsefull samverkanspartner till sjukvården är Vårdförbundets syn på uppgiftsväxling avgörande för framtida samarbete kring förbättringar och kompetensförsörjning. Studiens syfte är att undersöka hur fackliga ledare, här representerade av Vårdförbundets 21 lokala avdelningsordförande, ser på uppgiftsväxling kring specialistsjuksköterskor som en del i hållbar kompetensförsörjning inom intensivvården. Studien har en kvantitativ och en kvalitativ ansats med datainsamling via webbenkät. Studiens urval är samtliga avdelningsordförande (n=21) inom Vårdförbundets lokalorganisationer. Kvantitativa data analyserades med fördelning och frekvens och visas med deskriptiv statistik. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Svarsfrekvensen var 66 procent. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård bör avlastas genom att anställa andra yrkesgrupper, anser majoriteten av deltagarna. Sjuksköterskor, farmaceuter, vårdnära administratörer och fysioterapeuter anges i störst utsträckning. Deltagare ser dock risker vid brister i implementeringen, där störst risk för patienten anses vara att arbetsgivare ålägger sjuksköterskor för stort ansvar. Implementering med noggrann konsekvensanalys och tillräckliga resurser ses som framgångsfaktorer. Negativa konsekvenser som anges är bristande helhetsbild för specialistsjuksköterskorna, liksom oklarheter kring sjuksköterskornas roll. Uppgiftsväxlingen ses som en karriärväg för sjuksköterskor, medan specialistsjuksköterskor kan använda sin specialistkompetens i ökad utsträckning. Ledningens roll nämns i liten grad. Vårdförbundet kan som samverkanspartner vara den externa kraft som krävs i sjukvården för att nå en hållbar lösning för kompetensförsörjning, arbetsmiljö och kvalitet. För god vård krävs sannolikt ökad samverkan i förbättringsarbete mellan arbetsgivare och Vårdförbundet. Studien visar att många lokala fackliga ledare förordar uppgiftsväxling, exempelvis att avlasta specialistsjuksköterskor genom att anställa andra yrkesgrupper inom intensivvården. En förutsättning för en framgångsrik förbättringsprocess är dock att samtliga aktörer är beredda att kompromissa med grundläggande principer och arbetssätt inom den egna organisationen.