Genpatent : Fungerar lagen såsom den varit avsedd att fungera?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/IHH, Rättsvetenskap

Författare: Ulrika Nilsson; [2012]

Nyckelord: genpatent; bioteknikdirektivet; gensekvenser;

Sammanfattning:

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).

Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.

Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Det antogs av EU-parlamentet år 1998 den 6 juli och implementerades i svensk lag 1 maj år 2004. Direktivet hade som syfte att ge klarhet i vad som kan och inte kan patenteras.

I uppsatsen tas det även upp fyra olik rättsfall och tre olika patent. Praxis har i stor utsträckning utvecklat regleringen kring genpatent. Begrepp och lagrum har tolkats i de olika rättsfallen.

 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)