Obegripliga genus : en analys av Indiens tre lagförslag för säkrandet av transpersoners rättigheter

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Mänskliga rättigheter

Sammanfattning: Genom att erkänna ett tredje juridiskt genus påbörjade den storslagna NALSA-domen en rättslig utveckling som ämnar att främja transpersoners position i Indien. Utvecklingens senaste framsteg togs i form av tre lagförslag avsedda för att säkra transpersoners rättigheter. Huruvida lagförslagen kan medverka till positiv förändring för Indiens transbefolkning beror till stor del på hur de är formulerade. Den här studien syftar till att analysera hur Indiens parlament avser att formulera lagstiftning som behandlar transpersoners marginaliserade position i samhället. Studien har för avsikt att besvara hur parlamentets problemframställning av transpersoners rättigheter förstås i de tre lagförslagen. Carol Lee Bacchis ”Vad är problemet?”-metod används för att åskådliggöra hur lagförslagen framställer problemet till hands, medan Judith Butlers queerteori står till grund för studiens perspektiv. Lagförslagens problemframställningar fokuserar på transpersonernas ”olikhet” som normbrytare, istället för att synliggöra de bakomliggande heteronormativa maktrelationerna. Transpersoners normbrytande genusidentitet framställs som att kräva tolerans från den normativa majoriteten, som får avgöra i vilken utsträckning de avvikande identiteterna ska tolereras. Åtgärderna som lagförslagen försöker att åstadkomma förstås därför mer som förmåner, inte rättigheter. Det har som konsekvens att framställa transpersoner som undantag till normen, som obegripliga genus inom den heterosexuella matrisen. Det hade varit en positiv omställning om fokus lades på heteronormen som själva problemet för transpersoners marginalisering. Istället för att försöka hitta ett alternativ för transpersoner inom det rådande ramverket, hade ökad synlighet av genus som något konstruerat varit passande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)