DEMOKRATI- OCH FOSTRANSUPPDRAGET

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte: Studien handlar om gymnasielärares demokratiuppdrag i den marknadsanpassade gymnasieskolan. Att fostra kunniga och ansvarstagande samhällsmedborgare är ett av utbildningsystemets primära mål.Lärare och elever styrs både medvetet och omedvetet mot olika ideal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på innebörden av demokrati och fostransuppdraget, vilka intentioner de har om vilken slags medborgare de har för avsikt att utbilda, och vilka förutsättningar lärare har för attuppfylla demokratiuppdraget.1. Hur ser lärare i gymnasieskolan på innebörden av demokrati- fostransuppdraget?2. Vilken demokratisk roll tillskrivs eleverna i lärarnas resonemang?3. Vilka förutsättningar har lärare att förverkliga demokrati- och fostransuppdraget i denmarknadsanpassade skolan?Teori: Min teoretiska referensram utgår från Biestas (2006) pedagogiska demokratiteorier om medborgerliga idealtyper i form av tre konceptioner, Kants rationella autonoma medborgare, Deweys socialt intelligenta medborgare och Arendts politiska konception, den handlande medborgaren. Analysen av resultatet görs utifrån Fredrikssons (2010) modell om institutionella logiker som styrinstrument ochpåverkan på lärares förhållningssätt till yrkesutövandet, det byråkratiska, professionella,marknadsorienterade och det brukarorienterade.Metod: Insamling av empiri har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med vinjetter som utgångspunkt. Urvalet är fyra gymnasielärare på yrkesprogram, två från kommunal skola och två från friskola. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att hitta teman. Utgångspunkten tas i empirin och studien bygger på abduktion. Den teoretiska förförståelsen förutsätts därmed påverkaresultatet. I och med användande av teorier och analysmodeller har frågorna som ställts i intervjun, data som valts ut, och analyser som gjorts påverkats.Resultat: Lärare i båda skolformerna anser att demokratiuppdraget är viktigt och samtliga lärare önskade arbeta med demokratiuppdraget för att skapa en större mening i sin lärarroll. Lärarnas utsagor visar att det krävs ett stort engagemang bara att komma fram till möjligheten att arbeta med kunskap, värderingar och demokratiuppdraget bland eleverna. De menar att de inte bara kan ”mata in” kunskap, de behöver ägna sig åt de ”mjukare delarna” också, och vara trygghetsskapare. I synen på lärarnas demokrati och fostransuppdraget utgår samtliga lärare från ett professionellt förhållningssätt där de involverar sin egen etik, moral, erfarenhet och kunskap. Tre av lärarna har en syn på att elever ska utbildas till rationella autonoma individer, en lärare har en syn på att elevens roll i en demokrati är den socialt intelligente medborgaren med inslag av den handlande medborgare. Förutsättningarna att arbetaövergripande med demokrati- och fostransuppdraget var lågt då lärarna själva inte befann sig i demokratiska strukturer. De hade inte möjligheter att påverka kollegial samverkan eller samsyn i sitt uppdrag. Känsliga beslut överläts till rektor som kan tyda på ett marknadsorienterat förhållningssätt. Att agera och handla som lärarna gör idag verkar ”normaliserat”, en av lärarna såg inget annat sätt att handla på. Marknadslogiken upprätthåller normalitetsaspekten som i sin tur påverkar lärarnas möjlighet att uppfylla sitt uppdrag fullt ut. Med det menar jag att livet i polis med demos och kratos (Biesta, 2006), inte existerar på det sätt som det var tänkt när decentraliseringen kom till stånd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)