De kommunikativa stödfunktionerna i förskolan : En kvalitativ studie av förskollärares arbetssätt med kommunikativa stödfunktioner

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie hade till syfte att undersöka förskollärarnas arbete med de kommunikativa stödfunktioner som finns i det språkliga arbetet. Förskollärarnas förhållningssätt togs till hänsyn för att få ett mer tydligt svar till de olika forskningsfrågor som var avsedd för denna studie. Det som undersöktes i studien var kommunikativa stödfunktioner som förskollärarna använde under sina undervisningstillfällen samt deras kunskaper inom området. Metoderna som användes i studien var, observation med anteckningar samt kvalitativa intervjuer med tre förskollärare från två olika förskolor som röstinspelades. Ena förskolan befann sig i ett höginkomstområde och den andra förskolan befann sig i ett låginkomstområde. Datainsamlingen analyserades med hjälp av transkribering, kategoriseringsanalys samt tematiska analys. Sociokulturella teorin som Vygotskij förde fram är den som används i studie. Denna teori innefattar att barn och förskollärarna lär sig bäst i samspel med varandra. Detta var vår teoretiska utgångspunkt för studien. Resultatet för studien var att förskolorna använde kommunikativa stödfunktioner som tecken som stöd, konkret material som handdockor, verbala språket samt sång som de hade gemensamt. Både förskollärarna arbetar inkluderande med kommunikativa stödfunktionerna. Det vill säga att arbetssättet gynnar alla barn. Förskolorna ser vidareutbildningar som positiva och utvecklande för deras kunskaper inom de kommunikativa stödfunktionerna. Skillnaden mellan förskolorna var att ena förskolan använde bild som stöd samt hörslinga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)