Naturvetenskap i förskolan: En studie av några förskollärares upplevelser av naturvetenskap i förskolan ur ett implementeringsperspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare.Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt. I samband med läroplanens revidering kom ämnesdidaktik att få en större roll. Detta har inneburit ett förändrat uppdrag för förskolläraren och ställer allt högre krav på dennes kompetens (Persson, 2014). Vissa förskollärare kan vara mer positiva, andra mer negativa till implementeringen, det vill säga genomförandet av nya politiska beslut. En implementeringsprocess kan ta tid i förhållande till den komplexa yrkesroll som är förskollärarens (Sheridan, 2015).Vi hade en föreställning om att det är svårt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, vilket vår studie bekräftade. Vidare visar vår studie att processen med att verkställa de nya målen i naturvetenskap fortfarande pågår samt att det inte är endast förskollärarnas fel att implementeringen av den reviderade läroplanen går trögt. Andra faktorer som också påverkar är exempelvis begränsade resurser och hur målen är formulerade i läroplanen. Nyckelord: förskola, förskollärare, förändringsarbete, implementering, läroplan, läroplansteori, naturvetenskap, närbyråkrat

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)