I skuggan av en förälder : En analys av barnperspektivets manifestation i LVU domar

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete; Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

Författare: Jacqueline Cano; Olivia Bergqvist; [2020]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Få ämnen är så omdiskuterade som socialtjänstens arbete med barn. Den kritik som ofta förekommer i samhällsdebatten är riktad mot myndigheter som inte vidtagit nödvändiga åtgärder för barn som farit illa. Samtidigt är tvångsomhändertagande av barn en av de mest ingripande åtgärder som staten kan vidta, då det inkräktar på rätten till privat- och familjeliv. För att trygga barns rättigheter och säkerställa myndigheters arbete utifrån ett barnperspektiv har Sverige nyligen valt att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Forskning visar dock hur barnkonventionen inte haft någon betydelsefull inverkan hos de grannländer som inkorporerat den (Vamstad, 2016). Flertalet studier belyser svårigheter med att anamma ett barnperspektiv och att det existerar ett globalt dilemma för myndigheter som tvingas beakta både barnets och vårdnadshavarnas rättigheter i barnavårdsärenden. Syftet med den här studien är att undersöka barnperspektivets och barnrättsperspektivets manifestation i upphörande av LVU domar, för att tydliggöra hur myndigheter tillämpat barnkonventionen innan den blev inkorporerad i svensk lag. I studiens resultat framkommer att barnets vilja och grad av delaktighet är avsevärt begränsad, trots att barnet har en ställföreträdare som skall föra dess talan. Det framgår även att förvaltningsrätten utgår från ett föräldraperspektiv där fokus ligger på föräldrarnas omsorgsförmåga och vad de saknar eller brister i för att uppnå bilden av en ideal förälder. Analysen synliggör en koppling mellan en starkt etablerad föräldrarätt med rötter i anknytningsteori och ett vagt barnperspektiv, vilket i sin tur tyder på en bristande implementering av barnkonventionens ledande artiklar. En sådan information är relevant kunskap i det fortsatta arbetet med barn samt förhållningssätt för flertalet instanser. Sammanfattningsvis visar studien att det krävs en samhällelig konsensus kring barnperspektivet för att internalisera och säkerställa bilden av barn som rättighetsbärande individer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)