Djuromvårdnad vid anestesi i samband med kirurgisk behandling av pyometra hos tikar : incidens av avvikande kroppstemperatur och blodtryck

Sammanfattning: Pyometra är en vanligt förekommande sjukdom som drabbar cirka en fjärdedel av alla svenska intakta tikar <10 års ålder. Sjukdomen innebär att livmodern är varfylld och den rekommenderade behandlingen är ovariehysterektomi under generell anestesi. Tikarna är ofta systemiskt påverkade och inte sällan geriatriska, vilket medför ökade risker i samband med anestesi. Syftet med detta examensarbete var att få en ökad förståelse för potentiella avvikelser från referensintervall gällande kroppstemperatur och blodtryck i samband med anestesi vid kirurgisk behandling av pyometra. För att undersöka detta utfördes en litteraturstudie samt en retrospektiv journalstudie av tikar som genomgått kirurgisk behandling för pyometra vid Universitetsdjursjukhuset under åren 2017–2019. Sammanlagt 170 patientjournaler kom att användas som underlag för studien. De digitala journalerna innehöll enbart en sammanfattning av anestesiförloppet, varför endast min- och maxvärden för kroppstemperatur och MAP under anestesin fanns att tillgå. Incidensen av avvikelse från referensintervallet för kroppstemperatur var 14,9%. Majoriteten av tikarna med avvikande kroppstemperatur var hypoterma vid något tillfälle under anestesin och endast en patient (0,68%) var hyperterm. Incidensen av blodtrycksrelaterade avvikelser var 72,8%, där fördelningen mellan hypotension och hypertension var ungefär lika. Andelen patienter som fluktuerade stort och därför var både hypo- och hypertensiva under förloppet var 12,7%. Endast en patient avled under anestesin vilket resulterade i en mortalitet på 0,59%. Avvikelser från referensintervallen kan förebyggas med hjälp av till exempel intravenös vätsketerapi, värmebevarande behandling, val av läkemedel samt reglering av anestesidjup. Resultatens tillförlitlighet beror på vilken data som har journalförts samt noggrannheten av denna. Det förekommer stora variationer av referensintervall i litteraturen gällande kroppstemperatur och MAP. Resultaten i studien är således en följd av det referensintervall som valts för respektive parameter. Vidare saknades data för de eftersökta parametrarna i vissa journaler vilket medförde olika antal inkluderade individer i respektive del av resultatet. Då endast min- och maxvärden för kroppstemperatur och MAP fanns att tillgå i journalen var det inte möjligt att avgöra när under anestesin dessa värden uppmättes. Det går således inte att fastställa om dessa värden var associerade med specifika moment eller tidpunkter av operationen vilket innebar begränsningar i vilka slutsatser som kunde dras utifrån datan. Majoriteten av patienterna avvek från referensintervallet gällande MAP någon gång under anestesiförloppet. Avvikelser gällande kroppstemperatur var mer ovanliga. Mer omfattande studier hade behövts för att kunna konstatera eventuella orsakssamband mellan dessa avvikelser och andra faktorer.