SOCIALSEKRETERARES OCH POLISERS PERSPEKTIV PÅ DEN NYA LAGÄNDRINGEN BARNFRIDSBROTT

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lagändringen i Brottsbalken gällande barnfridsbrott påverkat arbetet för yrkesgrupperna socialsekreterare och poliser som arbetar med barn som bevittnat våld. Studien har haft en kvalitativ metod där datainsamlingen bildades av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatanalysen har klassisk grundad teori som utgångspunkt. Både poliser och socialsekreterare ansåg att lagändringen var efterlängtad. Lagändringen har varit viktig för de utsatta barnen och har förbättrat deras situation avsevärt. I förarbeten till lagändringen förutsågs det att socialsekreterarnas handlingsutrymme inte skulle påverkas, vilket socialsekreterarna inte anser är korrekt. Lagändringen hade fört med sig både för- och nackdelar för poliser och socialsekreterare. Yrkesgruppernas samverkan har stärkts till följd av lagändringen eftersom barn som har bevittnat våld numera omfattas av barnahus. Det framkom att respondenterna vill ha tydligare riktlinjer och att kommunikationen behöver stärkas mellan yrkesgrupperna. Dessutom framträdde meningsskiljaktigheter kring huruvida barnfridsbrott kunde hanteras utan ett grundbrott eller inte. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)