Betcystnematodsanering med resistenta mellangrödor

Sammanfattning: Europas nya sockerpolitik har medfört stora prissänkningar på socker, vilket har påverkat lönsamheten för sockerbetsodlarna negativt. Marginalerna krymper i odlingen och det är viktigt att åtgärda alla problem som kan påverka lönsamheten. Ett exempel på dessa problem är betcystnematoder (Heterodera schachtii Schmidt) som förekommer på ca en fjärdedel av sockerbetsarealen i Sverige (Olsson, 2002) och som kan ge betydande skördesänkningar. Betcystnematoden är framförallt ett problem i områden med intensiva sockerbetsodlingar och korta växtföljder. De senaste årens klimatförändringar kan ha gjort att somrarna har blivit varmare vilket har gynnat betcystnematodens framfart i många länder i Europa. Klimatförändringarna börjar nu märkas även här. Idag finns det inga registrerade kemiska preparat för användning på friland mot nematoder i Sverige. Istället har man varit inriktade på att förlänga växtföljderna och att odla nematodsanerande grödor, som t ex vitsenap och oljerättika. Sedan 2006 finns det också en ny nematodtolerant betsort som ger helt nya möjligheter för lantbrukare med infekterade fält. Trots höga förekomster av nematoder i marken förmår de ge en normal till hög sockerskörd. Oljerättika och vitsenap delas in i resistensklasser efter deras förmåga att sanera mot nematoder. Totalt finns det 9 resistensklasser, men det är endast de två första (1 och 2) som är aktuella för nematodsanering. Sorter som tillhör resistensklass 1 minskar antalet nematoder med > 90% och resistensklass 2 med 70-90% (Müller, 1991). Saneringseffekten är mycket beroende av beståndets frodighet både över och under jord. För att mäta saneringseffekten av mellangrödorna, vitsenap och oljerättika, lades det ut två försök som vi fick ta del av. De är utlagda i sydligaste Skåne, på Bramstorps Gård och St Isie Gård utanför Klagstorp i Trelleborgs Kommun. Kravet på platserna var infektion av betcystnematod, ca 5 ägg och larver/gram jord. Förfrukterna på de två platserna var ärtor på St. Isie och höstvete på Bramstorp. På båda platserna togs det jordprover på våren innan nematoderna blir aktiva för att fastställa den initiala nematodtätheten (Pi). Efter att grödorna har brukats ner på hösten togs jordprov för analys av de slutliga nematodtätheterna (Pf). Proverna togs innan frosten kom för att inte den naturliga minskningen skulle påverka undersökningsresultatet. Intressant att notera utifrån resultaten i försöken är hur stor betydelse förfrukten har på mellangrödornas bestånd och därmed för hela saneringseffekten. Man kunde tydligt se att mellangrödorna som odlades efter ärtorna var mycket högre, kraftigare samt att beståndet var tätare, vilket gav ett mycket bättre saneringsresultat. Har man låga nematodtätheter kan man så vitsenap eftersom den sanerar även vid lägre tätheter 1-5 ägg/gram jord. Det är viktigt att man inte ger nematoderna en möjlighet att uppföröka sig. Skador uppkommer redan vid 0,5 ägg och larver/gram jord och påverkar avkastningen negativt, upp till 5 % skördesänkning för en normal betsort. Försöket på Bramstorp gav sämre resultat än på St Isie eftersom nematodtätheterna i försöket var ojämnt placerat i fält. På platsen förekom det ganska många rutor med 0 ägg i samt många rutor med över 10 ägg/gram jord. Fältet var säkert rätt val med tanke på de höga tätheterna i vissa rutor. Några slutsatser man kan dra av denna studie är att alla odlare bör ta nematodjordprov och vidta åtgärder redan vid låga förekomster för att förhindra uppförökning av nematoderna.