Horan och madonnan : en innehållslig idéanalys av den offentliga debatten kring prostitution och surrogatmödraskap i Sverige

Sammanfattning: Inrättandet av den så kallade sexköpslagen år 1999 följde på insikten att prostitution är en patriarkal praktik, där män betalar för kvinnors kroppar, och således utgör ett hinder för jämställdhet mellan könen. Detta perspektiv har dock inte intagits i debatten avseende surrogatmödraskap. I en statlig offentlig utredning från 2016, konstaterades det att en kriminalisering inte vore ett effektivt sätt att motverka de oönskade surrogatarrangemangen. Inte heller ansågs det lämpligt att kriminalisera föräldrar, trots att utredningen fastslog att surrogatarrangemang kan leda till exploatering av marginaliserade kvinnor. Syftet med denna uppsats är att skapa klarhet i varför rättsläget skiljer sig så mellan dessa praktiker, genom att undersöka den offentliga debatten som ligger till grund för statens ställningstaganden. Båda är de praktiker som är beroende av kvinnors kroppar, och exploaterar desamma; ändå bemöts de som etiskt åtskilda fenomen. Undersökningen bedrivs genom en innehållslig idéanalys av den offentliga debatten kring prostitution och surrogatmödraskap, med en teori grundad i ett radikalfeministiskt perspektiv på rättsstaten. De olika perspektiv genom vilka respektive debatt bedrivs konstateras forma dessa praktikers skilda rättslägen. Medan prostitution ses som ett hot mot jämställdheten mellan män och kvinnor, och således endast kan motarbetas genom att minska efterfrågan, bemöts de tilltänkta föräldrarna inom surrogatarrangemang med mycket sympati. Argumentationen kring surrogatmödraskap fastställs även vara beroende av en ideologisk dikotomi mellan kommersiellt och altruistiskt surrogatmödraskap, och upprätthållandet av ett patriarkalt ideal om den altruistiska kvinnan.