Likadelning och pension - En studie av makars pensionsrättigheter vid bodelning i anledning av äktenskapsskillnad

Sammanfattning: Huvudsyftet med denna framställning är att undersöka hur makars pensionsrättigheter behandlas vid en bodelning mellan makarna i anledning av äktenskapsskillnad. Fokus för uppsatsen är tjänstepension och privat pensionssparande. I syftet ingår att undersöka huruvida dagens reglering av makars pensionsrättigheter stämmer överens med likadelningsprincipen och principen om att var make svarar för sin egen försörjning efter äktenskapets upplösning. I syftet ingår även att utreda de bodelningskorrektiv som kan aktualiseras vid bodelning av makars pensionsrättigheter. Makars pensionsrättigheter kan uppgå till stora värden och samtidigt vara ojämnt fördelade mellan makarna. I Sverige finns tre olika pensionskategorier: allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Eftersom endast det privata pensionssparandet ingår i bodelning riskerar detta medföra skeva bodelningsresultat. Lagstiftaren har därför pekat ut vägar i form av olika bodelningskorrektiv för att motverka sådana orättvisor. I uppsatsen undersöker jag hur dessa regler, det vill säga den allmänna skevdelningsregeln, den särskilda jämkningsregeln, underhållsregleringen och regeln om vederlag, samverkar vid bodelning av makars pensionsrättigheter. Nuvarande reglering av pensionsrättigheter och bodelning infördes den 1 januari 1999. Sedan dess har förutsättningarna för pensionssparandet ändrats i vissa avseenden. Avdragsrätten för privat pensionssparande har slopats och löneväxling har blivit ett alltmer populärt alternativ för att spara till pensionen. Dessa förändringar medför en risk för att de tankar om likadelning och utjämning som ligger bakom 1999 års lagändringar sätts ur spel. Slutsatsen är att de bodelningskorrektiv som syftar till att komma tillrätta med vad som typiskt sett anses vara oskäliga bodelningsresultat riskerar att missa situationer där en korrigering av makarnas pensionsrättigheter är eftersträvansvärd. Detta beror på reglernas snäva utformning. Eftersom särskilt kvinnor ofta behöver komplettera sin pension med privat pensionssparande riskerar detta leda till negativa konsekvenser för kvinnor som grupp betraktad. Vidare råder det en viss motsättning mellan likadelningsprincipen och principen om att var make svarar för sin försörjning efter äktenskapsskillnad genom möjligheten att utdöma underhållsbidrag till en make med svagt pensionsskydd. Ytterligare en slutsats är att nuvarande reglering har vissa brister ur ett förutsebarhetsperspektiv. Tillämpningen av skälighetsbedömningar leder till att förutsebarheten minskar och därmed ökar risken för konflikt mellan parterna. Vidare är det problematiskt för förutsebarheten att slumpartade omständigheter kan avgöra frågan huruvida en rätt till tjänstepension ska ingå eller undantas från bodelning.