Produktion och miljötänk - då och nu : Introduktion och utveckling av miljöhänsyn i svenskt skogsbruk

Sammanfattning: Sveriges natur förknippas mer än något annat med skog. Två tredjedelar av landets drygt 40 miljoner hektar landareal täcks av skog. Av 27,1 miljoner hektar skogsmark (inklusive skyddad mark) är 23,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. Andelen privata skogsägare uppgår till ca 330 000 personer och äger hälften av all skogsmark i Sverige samt levererar drygt 60 % av den totala råvaran till skogsindustrin. Skogsstyrelsens, och skogsvårdstyrelsernas, främsta roll har alltsedan bemyndigandet 1903 varit rådgivning till skogsägarna, ett viktigt styrmedel för att kunna förebygga lagingripanden och mildra lagstiftningen. I början av 1960-talet väcktes det diskussioner, som sedan dess har varit aktuella, om: att jordens resurser är ändliga och hur vi förvaltar dem. Det mest turbulenta årtiondet för svensk skogsvårdpolitik var 1970-talet och den tidiga miljörelaterade kritiken mot skogsbruket var inte underbyggd av forskning om miljötillståndet i skogen, utan skapades av en allmän opinion i samhället. Flertalet av de intervjuade skogsägarna uppgav att rådgivning varit viktiga vägledare för dem i deras skogsvårdsbeslut, även om det i enstaka fall fått negativa konsekvenser. Miljöhänsynens avtryck i den enskilda skogsägarens skogsvård följer i stort sett den historiska utvecklingen, det är dock inte entydigt om det i första hand berott på Skogsvårdsstyrelsens kampanjer och rådgivning. Resultatet visar att rådgivning i miljöhänsyn påverkar skogsägarnas beslut i sina val av beståndsåtgärder. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att rådgivning, utbildning och kunskaper är de avgörande framgångsfaktorerna i det fortsatta miljövårdsarbetet. Större hänsyn till den enskilde skogsbrukarens äganderätt, erfarenheter och kännedom om sin mark är något som både myndigheter samt den allmänna opinionen bör iaktta och värdesätta.