Vart tog formgivningen vägen? : En kvalitativ intervjustudie om formgivning i textilslöjden.

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för kultur och samhälle; Linköpings universitet/Institutionen för kultur och samhälle

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur verksamma behöriga slöjdlärare arbetar med formgivning i sin undervisning. Vi båda har studerat slöjd vid Linköpings universitet där vi upplever att det var stort fokus på formgivningen och därför är det intressant att göra denna studie med fokus på formgivning.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där nio stycken slöjdlärare blev intervjuade. Alla informanter är behöriga slöjdlärare som undervisar textilslöjd på högstadiet. Informanterna rekryterades från en Facebookgrupp för slöjdlärare som heter Nationellt centrum för slöjdutbildning. Intervjuerna skedde via videosamtal och transkriberades sedan efteråt. För att kunna tolka och analysera det insamlade materialet har vi sedan kategoriserat och kodat materialet utifrån intressanta teman som passade vårt syfte och frågeställningar. På så vis kunde vi sortera bort all irrelevant information så att det endast blev kvar material som var relevant för vår undersökning.Informanterna som blev intervjuade är utbildade vid Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Majoriteten av informanterna tycker annorlunda kring formgivning än vad som står i den litteratur vi har haft som grund till den här undersökningen, framförallt Lindfors. Istället för att arbetsprocessen har tre olika faser, varav formgivning är en av dessa, menar informanterna att formgivning finns med i hela arbetsprocessen. Vissa informanter menar på att timplanen begränsar möjligheterna till att arbeta med formgivning på ett önskvärt sätt. De menar också att det finns en oförståelse för formgivning hos elever och att de inte förstår meningen med formgivning. Flera informanter önskar att kunna arbeta mer med digital formgivning t.ex. 3D-skrivare. De flesta informanterna har tillgång till datorer eller iPads men upplever ändå en begränsning när det kommer till att arbeta digitalt med formgivningen p.g.a. bristande kompetens.Nyckelord: Slöjd, textilslöjd, formgivning, design, slöjdundervisning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)