Multifunktionalitet i mikroformat : gestaltning av en urban mikroskog med fokus på biologisk mångfald samt barns tillgång till natur

Sammanfattning: Med den förtätning som många städer genomgår idag har möjligheterna för människor att komma i kontakt med naturen minskat. Barn och unga är en av de åldersgrupper som har förlorat mest daglig kontakt med natur. Samtidigt är det under barndomen extra viktig att vistas i gröna miljöer för att utveckla en positiv attityd till bevarandet av olika ekosystem och biologisk mångfald, även i vuxen ålder (Harvey 1990). Det är mycket som talar för att det finns ett behov av urbana skogar i svenska likväl som i internationella städer. I en förtätad stad skulle mikroskogar kunna vara en lösning för att säkerställa flera behov på en liten yta. Syftet med den här studien var därför att gestalta en prototyp för en mikroskog som både tar hänsyn till ekologiska värden i form av habitatfläckar samt sociala värden, som besöksmål för förskolor. I studien användes gestaltning som metod. Gestaltningen bestod av tre skeden: 1) Ett analysskede i vilket en kombination av litteratur och intervjuer användes för att bilda en kunskapsbas; 2) Ett syntesskede, i vilket gestaltningskriterier formuleras utifrån teoribakgrund och enkäter och idéer genererades utifrån en iterativ process; 3) Ett utvärderingsskede, i vilket idéer kring mikroskogar utvärderades. Utvärderingen skedde kontinuerligt, både i diskussionen och under idégenereringen. Studien resulterade i en prototyp för en multifunktionell mikroskog. Prototypen kan ses som en vidareutveckling av Miyawakimetoden med tillägget att skogen anpassats för förskolor. Förslaget består av en mikroskog uppdelad i tre mindre delar: en Miyawakiskog, en lekskog samt en plats för barngrupper att samlas vid. I förslaget presenteras även principer för hur skogen bör gestaltas. Gestaltningen har potential att generera inspiration för landskapsarkitekter som vill vidareutveckla idén om mikroskogar samt för landskapsarkitekter eller beslutsfattare som ämnar öka mängden urban skog i delar av städer som idag har mycket litet skog. Ämnet behöver dock studeras vidare för att inge en bild av mikroskogars fulla potential samt alternativa platser på vilka mikroskogar kan användas. Forskning saknas om Miyawakimetoden går att användas för att återskapa det fulla naturvärdet av kulturpåverkad skog eller gammal skog. Inför vidare studier föreslår jag även att man undersöker i vilka andra miljöer mikroskogar skulle kunna tillföra värden.