Från elevvård till elevhälsa - förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundskolan

Sammanfattning: Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhälsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen. Då elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha är intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ”elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande” (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det är således en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhälsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Vilka faktorer styr elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete? 2. Hur definierar rektor och specialpedagog det förebyggande och hälsofrämjande arbetet? 3. Hur samverkar de olika professionerna inom elevhälsan för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande? Metod: Studien har en fenomenografisk forskningsansats med utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet. Litteratur- och dokumentanalysen kompletterades med fem intervjuer med specialpedagoger, fem intervjuer med deras rektorer samt intervju med chefen för elevhälsan. Resultat: Genom den litteratur vi studerat, den dokumentanalys vi genomfört samt genom de intervjuer vi gjort har vi sett att språkbruket förändrats från elevvård till elevhälsa. Styrdokument och skollag är faktorer som styr och Läroplanen 2011, Lgr 11, har bidragit till att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet fått ett allt större utrymme. Humlekommunens elevhälsoplan är en faktor som styr verksamheten samt det nära samarbete som specialpedagoger och rektorer har. Samverkan fungerar men allra bäst i den lokala elevhälsan där rektor, specialpedagog och skolsköterska ingår. När det gäller den centrala elevhälsan med logoped, kurator, psykolog och skolläkare samt externa instanser har vår empiri visat att förbättringar kan ske då det gäller samverkan med till exempel förbättrad återkoppling och tätare kontakt.