Nyckelparametrar för en levande landsbygd

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar frågan om levande landsbygd, där människor bor och trivs i hela landet, samt vilka förutsättningar gjort att så idag inte är fallet i Sverige. Upptäckten av fossila energislag har förändrat den mänskliga civilisationen på många sätt, inte minst genom förändrade produktionssätt inom framställningen av livsmedel och skogsråvara samt fabriksproduktionen av varor. Marknadsproduktionen som möjliggjorts av mekanisering, industrialisering och billiga transporter, med minskat behov av mänsklig arbetskraft har, som exempel på följd, bland annat lett till stora folkomflyttningar och urbanisering. Urbaniseringen i Sverige är en process som startade för 200 år sedan och fortgår än idag i vårt samtida samhälle. Att bibehålla en levande landsbygd visar sig svårt när arbetstillfällen koncentreras till städer och service, som är viktig för såväl livet självt som vardagen, centraliseras och blir allt mer otillgänglig för landsbygdsbor. Landskapet har på många sätt formats av den förda politiken, som främjar storskalig och rationaliserad produktion samt så gott som försummar den lokala påverkan vid utomstående ägandeskap och uttag av naturresurser. Ambitionen med uppsatsen är bidragande till diskussionen om hur uttaget av naturresurser, och användningen av mark, påverkar olika sociala förhållanden nu och i ett längre perspektiv. Uppsatsen baserar sig på litteraturstudier av primärt vetenskapliga texter, rapporter, statistik och utlåtanden utgivna av svenska myndigheter och intresseorganisationer. Dessa kompletteras med nyhetsartiklar för tankeväckande exempel. Texten är uppbyggd i fyra delar där de två första är bakgrundsgivande. Den första delen behandlar vad som föranlett urbaniseringen, varför så många lämnat landsbygden, hur behovet av mänsklig arbetskraft inom produktionen minskat och varför ungdomar flyttar idag. Del två presenterar några skäl till varför en levande landsbygd skulle vara gynnsamt – den nutida globala civilisationen orsakar klimat- och miljöförändringar som gör den globala civilisationen svår att upprätthålla, och med en levande landsbygd sprids risker samtidigt som tillgången till livsmedel över tid tryggas. Del tre bemöter dagens landsbygdsutveckling där två exempel på ”levande” landsbygdsorter ges och dessa jämförs. Dessa exempel pekar på, att känsla av stark bygemenskap och närhet till service är fördelaktigt. Avslutningsvis, i del fyra, diskuteras den historiska bakgrunden i relation till de givna exemplen. Slutsatser och tankar som jag kunnat komma fram till är att samspelet mellan var det går att arbeta för sin försörjning, och var folk bor någonstans, är stort. Också tycks en levande landsbygd utgöra en förutsättning för att de globala målen samt Sveriges miljömål ska kunna uppnås.