Bedömning inom programmering i teknikundervisningen : En kvalitativ studie som beskriver hur verksamma tekniklärare arbetar med undervisning och bedömning inom programmering på högstadiet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från KTH/Lärande

Sammanfattning: Programmering introducerades i teknikämnet i grundskolan höstterminen 2018. Syftet medstudien är att undersöka hur yrkesverksamma tekniklärare undervisar och bedömer elever inom programmering i teknikämnet i grundskolans årskurs 7–9. Undersökningen är utfördmed hjälp av semistrukturerade intervjuer av kvalitativ stil. Lärare som undervisar i teknik på högstadiet ingår i studien. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultaten analyseras med en tematisk metod. Resultatet av studien visar att det finns stora skillnader ihur tekniklärare arbetar med undervisning och bedömning inom programmering - kopplat till teknikämnets syfte och mål, centralt innehåll och kunskapskraven. Även lärarnas strategier för bedömning av programmeringsmoment skiljer sig till stor del. Det finns klart likheter exempelvis inom elevernas bedömning med hjälp av elevdokumentation. Framför allt anser lärarna att programmering bör ingå i teknikundervisningen, eftersom det datalogiska tänkandet är nära besläktat med hur man systematiskt löser uppgifter för tekniska lösningar. Programmering är viktigt och kommer att bli ännu viktigare i framtiden med tanke på hur teknikutvecklingen och digitaliseringen i samhället ökar. Lärarna i studien anser att riktlinjerna från Skolverket är tämligen otydliga med hur mycket programmering som ska ingå samt vilken kunskapsnivå det ska vara på undervisningen. Lärarna efterfrågar mer styrning och tydligare riktlinjer från Skolverket. Forskning visar däremot att det är bra att läroplanen inte är så styrd, särskilt inom ett område som programmering där utvecklingensker i snabb takt. Hur undervisningen och bedömningen av programmering genomförs i olika skolor kommer att bero mycket på lärarnas egna intressen för ämnet och kunskapsnivåer hos den enskilda läraren samt hur skolledning och huvudman agerar i frågan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)