Neonatal hemsjukvård för familjer som inte talar svenska eller engelska : Barnsjuksköterskors perspektiv

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för omvårdnad; Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för omvårdnad

Författare: Leila Ruthér; Tina Hultman; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund: Tio procent av alla nyfödda är i behov av neonatalvård, vilket ofta innebär en känslosam tid för familjen med en hemlängtan. Neonatal hemsjukvård möjliggör tidigare hemgång och erbjuds många familjer, dock erbjuds få familjer som inte pratar svenska eller engelska denna möjlighet. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av neonatal hemsjukvård för icke svensk- eller engelsktalande familjer. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Narrativa intervjuer som datainsamling. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunikationen kan vara utmanande när barnsjuksköterskan möter icke svensk- eller engelsktalande familjer. Tolk är då till stor hjälp men kan samtidigt medföra en risk för missförstånd. När tolk saknas används alternativ kommunikation som exempelvis kroppsspråk eller bilder. Inför neonatal hemsjukvård behöver föräldrarna förberedas noggrant. Barnsjuksköterskorna kan behöva hjälpa familjerna att skapa praktiska förutsättningar för att möjliggöra neonatal hemsjukvård. Barnsjuksköterskorna behöver vara medvetna om kulturella variationer, se varje familjs individuella behov och lita på föräldrarnas förmåga att vårda sitt barn. Neonatal hemsjukvård verkar påverka föräldrarna positivt och barnets vårdtider kortas. Barnsjuksköterskan upplever det som en stimulerande arbetsform. Slutsats: Det fungerar bra att inkludera icke svensk- eller engelsktalande familjer i neonatal hemsjukvård. Positivt vore om fler neonatalvårdsavdelningar skulle erbjuda denna möjlighet för att bidra till en mer jämlik vård.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)