Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem

Sammanfattning: Syftet med den här litteraturstudien är att gå igenom hur ensilering går till och vad som bör beaktas för att få ett hygieniskt och näringsrikt foder: vilka faktorer som är viktiga innan och efter materialet har ensilerats och vanliga problem i processen utvärderas. Slutligen beskrivs och jämförs vanliga ensileringssystem med dess för och nackdelar. Det är många faktorer som spelar in om ensileringen blir lyckad eller inte och det finns olika orosmoment i ensileringens olika faser. För att öka förutsättningarna för en bra ensilering förtorkas ofta grödan, det är också vanligt att tillsatsmedel används för att öka förutsättningarna till en ordentlig ensilering. Studien tar upp metoderna: balsilo, slangsilo, tornsilo och plansilo och jämför dessa i avseenden som är relevanta i jordbruket. Slutsatserna är att ett misstag i en del av ensileringen kan stjälpa hela processen, det är därför viktigt att alla moment utförs noggrant. Ensileringsmetoderna varierar i ts-halt vid lagring och därmed även i ts-förluster. Metoderna skiljer sig även i investeringskostnader och arbetsbehov, där torn- och plansilo har höga investeringskostnader samtidigt som de har hög kapacitet och rationalitet. Rundbal och slangsilo har sina fördelar i låga förluster och investeringskostnader samtidigt som de har stor flexibilitet i lagringskapacitet. Nackdelen med rundbal är den stora hanteringsgraden medans problemet i slangsilo utgörs av gropbildning som kan försvåra hanteringen. De olika ensileringsmetoderna varierar därför i lämplighet beroende på hur gårdens förutsättningar ser ut och det är svårt att dra slutsatsen om ett system är bättre än ett annat.