Saken är biff : En granskning av samförstånd och motsättningar vid införandet av en minskad nötköttskonsumtion

Sammanfattning: Svenskarna är ibland de som konsumenterna konsumerar mest nötkött i världen, de äter 26 kg per person och år. Matkonsumtionen generellt står för en tredjedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser, och g. Globalt sett står djuruppfödningen till köttproduktion för 14,5 % av utsläppen av alla växthusgaser. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas vilket bidrar mer till växthuseffekten jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. För att minska de utsläppen kan antalet nötboskap reduceras. SamtidigtMen, å andra sidan bidrar betande djur till öppna landskap och biologisk mångfald,. och Ddet finns marker som inte lämpar sig för odling ochdär betesdjur kan vara det enda sättet att få avkastning, och hur ., men bBlir dock mängden djur på en bestämd areal för stor tar naturen istället skada. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas som vilket bidrar till ökad växthuseffekt jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. Hur stor miljöpåverkanmycket djuruppfödningen påverkar miljön har varierar emellertid beroende medpå vilka metoder som används i jordbruket. Djurfoder har bland annat identifierats som den största utsläppskällan i produktionssystemet. För att minska miljöpåverkan från jordbruket generellt  och nötköttskonsumtionen speciellt kan ny teknik användas som effektiviserar produktionen. Den framtida utmaningen kommer också att vara handla om att säkra mattillgången för hela världens befolkning. Flertalet studier konkluderar med att en förändring av våra matvanor är ett nödvändigt komplement till andra klimatåtgärder, ändå vidtas inga åtgärder för att minska nötköttskonsumtionen i Sverige.. I den här studien har olika intressenter fått svara på hur de ser på nötköttskonsumtionens påverkan på miljön. De intervjuade var ett urval av politiker och intresseorganisationer. De fick också svara på frågor om hur viktigt de anser det vara att minska konsumtion av nötkött, hur man kan gå till väga för att uppnå det, när och hur stor minskningen bör vara samt hur lång tid det kan ta för att uppnå en förändring.   De tillfrågade erkännervar väl införstådda med att djuruppfödningen påverkar klimatet men lyfte också även andra miljöaspekter lyfts fram. Resultatet visar att viljan var stor att minska klimatpåverkan med hjälp av minskad nötköttskonsumtion. De tillfrågade erkänner att djuruppfödningen påverkar klimatet men även andra miljöaspekter lyfts fram. Många av respondenterna uttalade en oro för att den svenska produktionen skulle drabbas om politiska styrmedel infördes. Gällande storleken på reduktionen av nötköttskonsumtionen rådde relativt stor enighet kring en siffra mellanpå 20 tilloch 50 %. När det kom till hur detta kan uppnås gick dock åsikterna isär. Samtliga respondenter förespråkade informativa styrmedel och fortsatt forskning, några kunde tänka sig ekonomiska styrmedel men ingen var villig att införa administrativa styrmedel. Det står klart att konsumtionen av nötkött har en stor miljöpåverkan och att vi måste minska den för att nå klimatmålen. Med information och fortsatt forskning kan normer brytas och konsumtionsmönster förändras i grunden. Om det behövs kraftigare åtgärder kan ekonomiska styrmedel vara nästa steg. Det finns utrymme för en fortsatt nationell produktion av nötkött samtidigt som konsumtionen minskar. Eftersom alla respondenterna var överens om att en minskning av nötköttskonsumtionen är viktig kan konkreta, nationella mål sättas upp och åtgärder vidtas omgående.Till trots för kunskapen om att nötköttsproduktion är en av de största bidragande faktorerna till utsläpp av växthusgaser globalt och att konsumtion måste minska för att vi skall kunna uppfylla klimatmålen. De flesta av respondenterna var intresserade av att jobba för en minskning av nötköttskonsumtion men visade mindre vilja till mer omfattande åtgärder, vilket kan bero på en oro för att förlora medlemmar eller väljare. Miljö och konsumtion är politiska frågor och risken kan vara större att politikerna mister väljare i generationen miliennials eftersom en förändring mot minskad köttkonsumtion generellt redan är igång bland dem.