Regelstyrd penningpolitik i realtid

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd penningpolitik då hänsyn tas till osäkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras på Taylors teorier kring ränteregler som säger att centralbanker bör sätta räntan utifrån förändringarna i BNP-gapet och inflationen. Sådana ränteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i räntan tämligen väl och har också använts som en referens vid utvärderingar för hur effektiv den förda penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvärderingar är att de oftast har använt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta är dock inte helt rättvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgänglig för beslutsfattare. Dessa är nämligen underkastade en verklighet med stor osäkerhet kring dessa variabler och då främst BNP-gapet. Att undersöka vad detta får för effekter för regelstyrd penningpolitik är syftet med denna uppsats. För att göra detta använder sig författaren av en strukturell autoregressiv (SVAR) modell för att simulera BNP-gap, inflation och ränta. Förebild är Orphanides artikel “The guest for prosperity without inflation” från 2003. Författaren kommer fram till att det innebär svårigheter för regelstyrd penningpolitik om hänsyn tas till osäkerhet i BNP-gapet.