Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin

Sammanfattning: Uppsatsen ser till vad som sker med inflationen och produktionsgapet (skillnaden mellan den faktiska produktionen och den potentiella produktionen) när en centralbank blir självständigare genom att Rogoff-konservatism införs. Första delen av uppsatsen avhandlar två modeller inom detta monetära ämne och huvudfokus ligger på den nykeynesianska modellen. Efter en redogörelse för modellens uppbyggnad ses hur Rogoff-konservatism påverkar en ekonomi om det finns inflation bias och därefter vad som sker med chockstabiliseringen om centralbanken blir självständigare. Den andra delen behandlar centralbanker i empirin och visar på centralbankers självständighet i förhållande till inflationen, variansen för inflationen, produktionsgapet och variansen för produktionsgapet. Teorin menar att om det finns inflation bias medför Rogoff-konservatism till lägre inflation och chockstabiliseringen blir bättre. Empirin visar på samband mellan hög grad av självständighet samt låg och stabil inflation. Det är däremot svårare att säga vad som sker med produktionsgapet vid Rogoff-konservatism och det gäller påför teorin och empirin.