Utdelningsbeskattning vid uttagsbeskattning eller vägrat kostnadsavdrag

Sammanfattning: Arbetet behandlar utdelningsbeskattningens omfattning, främst vid transaktioner som aktualiserar uttagsbeskattning, men även vid transaktioner där kostnadsavdrag inte medges. Bakgrunden är att HFD under 2004 lämnade två avgöranden där prövningen avsåg huruvida utdelnings-beskattning skulle ske vid två olika transaktioner som innebar uttags-beskattningssituationer. Det första avgörandet avsåg en underprisöverlåtelse av andelar i ett kommanditbolag mellan två aktiebolag, medan det andra avgörandet rörde en underprisöverlåtelse av aktier och fastigheter mellan två aktiebolag. HFD ansåg att utdelningsbeskattning skulle ske i bägge situationerna. Genom avgörandena etablerades ett antal principer för när utdelningsbeskattning ska ske vid uttagsbeskattningssituationer då fråga är om överlåtelser mellan aktiebolag. Genom ett avgörande lämnat av HFD 2007 utsträcktes principerna från 2004 års avgöranden till att också vara tillämpliga vid uttagsbeskattnings-situationer där överlåtelsen skedde från ett aktiebolag till en stiftelse. I detta arbete redogörs för den svenska regleringen av utdelnings-beskattning, dels inom ramen för den civilrättsliga regleringen i ABL, dels den skatterättsliga regleringen i IL. Vidare ges en omfattande översikt över praxis avseende utdelningsbeskattning vid uttagsbeskattningssituationer från slutet av 1980-talet och framåt. Huvudsyftet med arbetet är att redogöra för utdelningsbeskattningens omfattning vid situationer som aktualiserar uttagsbeskattning alternativt vägrat kostnadsavdrag. Genom HFD:s avgöranden från 2004 och 2007 har en praxis etablerats innebärande att utdelningsbeskattning ska ske, under vissa förutsättningar, vid en underprisöverlåtelse från ett aktiebolag till ett annat aktiebolag eller en stiftelse. Avgörandena och deras innebörd behandlas utförligt i analysen, där jag även utreder hur utdelnings-beskattning ska ske vid likartade transaktioner mellan andra subjekt. Min slutsats är att rättstillämparen tycks tillämpa en systematik närliggande den som framfördes av lagstiftaren i samband med införandet av UPL. Systematiken synes inte enbart göra sig gällande vid transaktioner mellan aktiebolag eller aktiebolag och stiftelser, utan också vid transaktioner mellan andra subjekt. Innebörden av det sagda är att utdelningsbeskattning kan aktualiseras vid transaktioner mellan ett antal olika subjekt vid situationer som aktualiserar uttagsbeskattning eller där kostnadsavdrag inte medges, under vissa förutsättningar som specificeras närmare i min analys. I analysen förs även en diskussion kring huruvida det går att förena en utdelningsbeskattning i enlighet med den systematik som rättstillämparen synes tillämpa med grundläggande principer för det svenska skattesystemet. Slutsatsen i denna del är att gällande rätt i de allra flesta fall kommer att leda till en enhetlig rättstillämpning förenlig med grunderna för det svenska skattesystemet.