Postkoloniala staters suveränitetsanspråk i ny form – En studie av suverän maktutövning över allmänintressen och internationellt investeringsskydd

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Under de senaste åren har en debatt pågått om det skydd utländska investerare erhåller inom ramen för bilaterala investeringsskyddsavtal (BIT) och tvistlösningsmekanismen ISDS. I debatten har kritik framförts mot att investeringsskyddet i för stor utsträckning gynnar investerarens ekonomiska intressen, samtidigt som allmänintressen i värdstater till investeringar missgynnas genom att statens lagstiftningsutrymme begränsas. Uppsatsen tar denna debatt som utgångspunkt och ämnar undersöka hur investeringsskyddet påverkar en stats suveräna maktutövning i förhållande till allmänintressen. Framställningen fokuserar på mindre utvecklade staters suveränitetsanspråk i den internationella investeringsrätten över tid och hur dessa anspråk förhåller sig till varandra. Slutligen har uppsatsen som syfte att undersöka hur investeringsskyddet kan reformeras så att det i mindre utsträckning begränsar staters suveräna maktutövning över allmänintressen. Framställningen påvisar en konflikt över tid mellan mindre utvecklade kapitalimporterande stater och utvecklade kapitalexporterande stater i den internationella investeringsrättens utveckling. I denna konflikt har mindre utvecklade stater framfört anspråk på suveränitet i förhållande till egna naturresurser och sin ekonomiska politik för att nå utveckling, vilket är särskilt tydligt i en postkolonial kontext. I uppsatsen konstateras att skyddet för utländska investeringar innehåller regleringar som i stor utsträckning begränsar mindre utvecklade staters suveräna maktutövning över allmänintressen, ett antagande som även bekräftas av praxis från internationella skiljedomstolar. I detta avseende har investeringsskyddet en negativ preventiv verkan och kan hindra stater från att lagstifta med hänsyn till ett allmänintresse. Vidare kommer uppsatsen till slutsatsen att mindre utvecklade stater har fortsatt att framföra suveränitetsanspråk inom ramen för investeringsskyddet, anspråk som har en koppling till postkolonial tid. Uppsatsen avslutas med att ett antal reformeringsförslag av investeringsskyddet analyseras. Analysen utgår ifrån att den form av suveränitet som mindre utvecklade stater framförde i postkolonial tid ska eftersökas, med ändamålet att motverka att koloniala maktstrukturer reproduceras. Här finner författaren att en lämplig skyddsnivå för utländska investerare ska identifieras med en komparativ ansats på den offentliga rätten och att en permanent och självständig investeringsdomstol ska inrättas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)