Unga mäns självskadebeteende : En kvalitativ studie baserad på professionellas kunskap om målgruppen

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och belysa självskadebeteende, med ett särskilt fokus på unga män. Tidigare forskning innehåller få undersökningar där unga män är i fokus och den allmänna uppfattningen om självskadebeteende är att det främst drabbar unga kvinnor. Enligt studiens abduktiva arbetssätt utformades en hypotes vid studiens början om att unga män drabbas i större utsträckning än vad de framställs göra, samt att de hindras i deras väg mot ett bättre mående av att inte inkluderas som potentiella självskadare.   Studien baseras på tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma, inom forskning, behandling och föreningsarbete, som valdes ut genom snöbollsurval. Analysen utfördes med en teorilös utgångspunkt för att författarnas fördomar och förutfattade meningar inte skulle påverka. Analysförfarandet genomfördes utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på övervägande likheter mellan könen vad gäller det psykiska måendet, orsaker till beteendet och dess negativa följder. Samtliga intervjupersoner uttryckte att självskadebeteende alltid grundar sig i en oförmåga att hantera och stå ut med stark psykisk smärta. Det framkom även att drabbade unga män kan skada sig på andra sätt, än de som ses som typiska för självskadebeteende. Detta i kombination med den skam självskadebeteende innebär för många och de rådande könsnormerna, blir till hinder för dem när de söker hjälp. En av studiens slutsatser är att det behövs mer inriktad forskning mot unga män med självskadebeteende, för att öka kunskapen om deras situation i samhället och i vården.