Barnmorskors erfarenheter av att stödja och bemöta förstföderskor med förlossningsrädsla

Sammanfattning: Bakgrund: Förlossningsrädsla hos gravida kvinnor som väntar sitt första barn påverkar både den blivande modern och det ofödda barnet. Det är därför viktigt att barnmorskan i mödravården kan uppmärksamma rädsla inför förlossningen i tid för att kunna hjälpa kvinnan på bästa sätt. Förlossningsrädsla är ett ökande problem som kan leda till fler komplicerade förlossningar och kejsarsnitt, vilket även kostar samhället mer pengar.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barnmorskors erfarenheter av att stödja och bemöta förstföderskor med förlossningsrädsla under graviditet samt studera vad som gett upphov till rädslan.   Metod: Arbetet innehåller en kvalitativ design som baseras på individuella semi-strukturerade intervjuer med 11 barnmorskor inom mödravården i mellansverige. Datan har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och manifest metod.   Resultat: Resultatet visade på fyra kategorier: Olika sätt att kommunicera rädsla, rädslans innehåll, inverkande faktorer samt att hjälpa och stötta kvinnor med förlossningsrädsla. Tretton subkategorier skapades och utgjorde kategorierna: Uttrycker rädslan med ord, sluter sig, katastroftankar, kontrollförlust, smärta, komplikationer, tidigare erfarenheter, övergrepp, psykisk ohälsa, yttre påverkan, svårt att nå kvinnan, en utmaning och stärka kvinnans självförtroende.   Slutsats: De flesta förstföderskor uttrycker sin förlossningsrädsla tidigt i graviditeten men det är inte alla som vågar prata om den. Att tappa kontrollen beskrivs vara det främsta motivet till rädslan. Den vanligaste bidragande faktorn till förlossningsrädsla idag beror på yttre faktorer så som media och influenser från vänner och familj. Även dagens pressade förlossningssituation påverkar kvinnornas rädsla inför förlossningen. Det kan upplevas vara en utmaning att kunna stödja och bemöta kvinnan på bästa sätt.