Riskuppfattning utifrån ett ungdomsperspektiv : Ungdomars förståelse för risker och tillit till risk- och krismyndigheter

Sammanfattning: Ungdomar blir som grupp ofta åsidosatta i beslutsfattandet angående frågor relevanta för deras liv. Kunskap om ungdomars åsikter och tankar angående risker och kriser är också något som är bristande i vårt samhälle. För att ungdomar ska bli både mer intresserade av risker och kriser och öka ungdomsperspektivet i beslusfattandet är det viktigt att låta ungdomar få sina röster hörda och öka deras tillit till myndigheter inom risk- och krisarbete. Syftet med denna studie har alltså varit att studera ungdomars syn på både risker och kriser, men också deras sociala tillit kopplat till just myndigheter och samhällsfunktioner inom detta område. Metoden som har använts för denna studie är intervjuer. Tio intervjuer har gjorts på fyra olika gymnasieskolor i Stockholm, vilka sedan transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i olika teman, kategorier och underkategorier relevanta för studiens frågeställningar. Ungdomar har liknande uppfattningar angående risker och kriser och de fokuserar främst på risker och kriser som kan hända globalt, snarare än sådana som är kopplade till dem själva och närmiljön. För att samla information och kunskap om risker och kriser använder ungdomar främst sociala medier, dock söks inte information om risker och kriser aktivt utan är något som ungdomar kommer i kontakt med omedvetet. Ungdomarna ansåg även att det behövs ett ungdomsperspektiv för att ge ungdomar mer inflytande i beslutsfattandet. Detta skulle också resultera i ett ökat förtroende för myndigheter inom risk- och krisarbete. Genom att diskutera utifrån bland annat orealistisk optimism, kulturteorin och ungdomsperspektivet har resultaten kunnat förklaras. Ungdomars riskuppfattning kan bland annat bero på att de anser sig själva som osårbara i samhället och mer benägna att undvika risker. Deras syn på risker påverkas också av vilken kultur inom kulturteorin de tillhör. Deras tilltro till myndigheter förklaras genom politisk självtilltro och systemtilltro då ungdomars möjligheter att föra fram sina åsikter ansågs som bristande, vilket bidrog till ett minskat förtroende för myndigheterna. Att använda intervjuer som datainsamlingsmetod ansågs också som ett lämpligt tillvägagångssätt då detta är en kvalitativ studie. Detta resulterade även i att innehållsanalys som analysmetod blev det lämpliga valet för att analysera intervjuerna. Slutsatserna för denna studie är att ungdomar uppfattar klimatförändringar och terrorattentat som stora potentiella risker och kriser i samhället. De får information och kunskap angående ämnet genom främst sociala medier. Generellt har de förtroende för myndigheter i samhället, men menar att tilliten kunde öka om även ungdomar fick vara delaktiga i beslutsfattandet.