Språkförbistring i andraspråksklassrum

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att ta reda på när det uppstår problem i den muntliga kommunikationen mellan lärare och elever i fem olika svenska som andraspråksklassrum, med utgångspunkt i språkliga företeelser som kan vålla bekymmer för andraspråksinlärare och till dem hör idiomatiska uttryck, metaforer, polysema ord, partikelverb och sammansatta ord. I syftet ingår att göra en kvalitativ undersökning av de ord och uttryck som kan vara problematiska för informanterna och ta reda på vad det beror på att det blir språkförbistring, dvs. varför de ord och uttryck som skapat språkförbistring är svåra att förstå. Metoden har varit observationer av talet från läraren till eleverna i klassrummet med efterföljande intervjuer av två-tre elever från varje klassrum. Resultatet visar att polysema ord och partikelverb är det som informanterna saknar mest kunskaper om, men också att frekvensen polysema ord och partikelverb är störst i klassrumstalet från läraren till eleverna, enligt min uppskattning. Anledningarna till avsaknaden av kunskap går antagligen att finna i interaktionella-, sociokulturella- och kognitiva aspekter på inlärningen.