Beskattning av carried interest - I ljuset av målet mot Nordic capital AB

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar hur en särskild vinstandel i private equity-fonder, så kallad carried interest, ska beskattas. Uppsatsen utgår från ett kammarättsavgörande som blev uppmärksammat inom private equitybranschen eftersom fondstrukturen som var aktuell i målet är vanlig inom branschen. Målet handlar om ett rådgivningsbolag till några private equity–fonder som Skatteverket ansåg hade mottagit carried interest och betalat ut detta som lön till nyckelpersoner i de fonder som var aktuella. Enligt de avtal som förekom i de aktuella fondstrukturerna hade dock rådgivningsbolaget inte någon rätt till carried interest. Nyckelpersonerna hade dock en sådan rätt. Avgörande för målet blev frågorna om de avtal som funnits i fondstrukturerna haft en annan innebörd än vad som framgick av dem och om carried interest kunde anses vara prestationsbaserad ersättning eller en ersättning baserad på de kapitalinvesteringar som fondernas nyckelpersoner hade gjort i fonderna. Uppsatsens syfte är att utreda hur kammarrättens dom förhåller sig till inkomstskattelagen och andra skatterättsliga principer. Uppsatsen syftar också till att utreda vilka följder domen kan komma att få för beskattningen av carried interest. Efter en analys av kammarrättens dom och av relevanta rättskällor anser jag att kammarrättens dom ligger i linje med inkomstskattelagen och relevanta skatterättsliga principer även om argumentationen som förs av domstolen i vissa avseenden var bristfällig. Vissa bevisfrågor fick dock stor betydelse för avgörandet. Hur vägledande domen blir vad gäller beskattningen av carried interest i private equity-fonder är därför inte helt klar. Kammarrättens resonemang vad gäller att andra faktorer än endast arbetsinsats påverkar en fonds värdeutveckling; kan dock kan få betydelse även för andra fall inom private equitybranschen. Beskattningen av carried 4 interest kommer därför troligtvis i fortsättningen att ske inom inkomstslaget kapital.