Är företrädaransvaret i skattebetalningslagen ett straff i Europakonventionens mening?

Sammanfattning: Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet. Det i skattebetalningslagen 12 kap 6 § reglerade företrädaransvaret innebär att en företrädare för en juridisk person, om han genom uppsåt eller grov oaktsamhet underlåter att göra skatteavdrag eller betala in skatt för den juridiska personens räkning, kan bli betalningsskyldig för den juridiska personens skattebetalningar. Min analys av de kriterier som Europadomstolen använder för att bedöma om en handling är brottslig eller inte, jämfört med de förutsättningar som gäller för företrädaransvaret, ger till resultat att företrädaransvaret är att betrakta som ett straff för brottslig gärning. Företrädaransvaret har tidigare varit kriminaliserat och den solidariska betalningsskyldigheten påförs med straffrättsliga rekvisit. Vissa svårigheter föreligger dock i bedömningen eftersom den solidariska betalningsskyldigheten också kan ses som en kompensation för skada, åtminstone delvis, och förfarandet skulle av den anledningen kunna uteslutas från att falla in under artikel 6 i konventionen. Min bedömning är dock att den delen som enligt min tolkning är skadetäckande inte utesluter att förfarandet kan ses som straffrättsligt enligt Europakonventionen.