Blommor, bin och bostadsgårdar : en studie om attityder, kommunikation och deltagande vid etablering av ängsmark i urban miljö

Sammanfattning: Den ökande urbaniseringen kräver en mer hållbar stadsutveckling. Idag växer sig städerna större och kräver mer mark i anspråk, vilket utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. I många fall kan de urbana miljöerna, med blommande grönytor erbjuda mer heterogena livsmiljöer för pollinerande insekter och andra organismer, men dessa utgör emellertid bara en liten del av det urbana landskapet och i stället har den kortklippta gräsmattan en dominerande roll vilket leder till homogena grönytor och låg artdiversitet. Att anlägga ängsmark i stället för den kortklippta gräsmattan har på senare tid fått större uppmärksamhet som åtgärd för att gynna biologisk mångfald. En ängsmark kan dock uppfattas väldigt olika från människa till människa, där vissa tycker att ängsmarker och högt gräs ser ovårdat och misskött ut, medan andra tycker att det är fint och livfullt. I HSB Skånes arbete med biologisk mångfald och ängsmark på bostadsgårdar vill de ta reda på hur inställningen till ängsmark ser ut, samt hur de bör gå till väga för att förändra attityden hos sina hyresgäster. Det här arbetet syftar till att undersöka vad som ligger till grund för vilken attityd man har till ängsmark, samt hur man på ett bra sätt kan gå till väga för att öka acceptansen och skapa en mer positiv inställning till ängsmark på bostadsgårdar. Arbetet syftar vidare till att ta reda på hur man kommunicerar ut förändring och hur man kan öka förståelsen hos hyresgästerna varför biologisk mångfald är viktigt. För att få en uppfattning av hur de boende i HSB Skånes fastigheter i Kristianstad, Lund och Bjärnum, som är inkluderade i ängsprojektet, upplever sina bostadsgårdar, använder bostadsgårdarna samt hur deras inställning till etablering av ängsmark ser ut genomfördes en enkätundersökning. Enkäten inkluderade frågor om bostadsgårdens utseende, användningsområde och information, samt frågor om kunskap, biologisk mångfald och ängsmark. Resultatet visar på att respondenterna överlag är positiva till ängsmark på bostadsgården så länge vissa faktorer är uppmätta. Viktiga faktorer att hänsyn till i arbetet med ängsmark på bostadsgården är tecken på omsorg, användningsområde, kommunikation, deltagande och utbildning. Tecken på omsorg, i form av klippta kanter som visar att ängsmarken är en planerad åtgärd ansågs viktig. Andra inslag som till exempel fågelholkar, insektshotell, blommor och sittplatser ansågs betydande för att öka acceptansen på ytan. Att ta reda på hur ytan används i dagsläget för att inte ta viktiga sociala och kulturella aspekter i anspråk visade sig betydelsefullt för att undvika missnöje och klagomål. Eftersom bostadsgården är en viktig mötesplats för människor, är den sociala aspekten viktig att beakta. Genom att inkludera boende i processen, både innan i gestaltning och i fortsatt förvaltning, kan HSB Skåne höja projektets hållbarhet både socialt, ekonomiskt och längden ekologiskt. En deltagandeprocess kan innefatta till exempel skötsel, utformning eller lärande. Att vara proaktiv genom att informera i god tid, ta reda på de boendes preferenser och attityd, och att anpassa arbetet därefter, kan leda till en högre acceptans av förändringarna. Att informera och utbilda om biologisk mångfald, naturen och miljön är en viktig del i att förändra människors attityd, minska klagomål och öka acceptansen. Utbildning, deltagande och bra kommunikation skulle kunna öka de boendes kunskap, platsanknytning och även deras inställning till ängsmark på bostadsgården.