Klassrumssituationers påverkan på frågor i matematikundervisningen

Sammanfattning: Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frågor som läraren, under matematikundervisningen, ställer beroende på vilken klassrumssituation som råder. Vi ville undersöka om det fanns några skillnader eller likheter kring användningen av frågor beroende på om läraren befinner sig i en helklassundervisning jämfört med om läraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. Många lärare använder slutna frågor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att främja elevers språkutveckling. Forskning visar på att öppna frågor främjar elevens språkutveckling då de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig på Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas språkutveckling. Detta då eleverna kan tillägna sig nya kunskaper samt dela med sig av kunskaperna till varandra på ett förståeligt sätt. Forskning visar på att det är främst vid helklassundervisning som eleverna utvecklas. Detta då undervisningen är lärarledd och består av olika genomgångar där eleverna blir aktiverade genom helklassdiskussioner och därav delaktiga i lärandeprocessen. Den empiriska studien är kvalitativ med kvantitativ data. För att svara på våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer hos fyra verksamma lärare, där vi varit fullständiga observatörer och därför inte påverkat undervisningen. Under observationerna har ljudet spelats in och allt har transkriberats som ett hjälpmedel för analysen. Lärarna ställde många slutna frågor under de matematiklektioner som vi observerade, oberoende av den klassrumssituation som rådde. Vårt resultat visar på att det var vid helklassundervisningen som lärarna använde fler öppna frågor än vid det enskilda arbetet och att det var vid det enskilda arbetet som lärarna ställe fler slutna frågor än vid helklassundervisningen. Lärare behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att skapa gynnsamma lärandetillfälle som främjar elevernas språkutveckling. Det behövs mer och förnyad forskning kring de olika klassrumssituationerna och deras påverkan på typen av frågor som ställs, detta då samhället har förändrats samt en ny läroplan inrättats sedan forskningsstudierna publicerades.