Nådde Metoo det journalistiska skrivbordet? : En kritisk diskursanalys om hur rubriksättningen har ändrats efter Metoo

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Journalistik; Södertörns högskola/Journalistik

Sammanfattning: Hösten 2017 spred sig hashtagen Metoo som en löpeld världen över. Hashtagen skapades föratt väcka uppmärksamhet kring de övergrepp och sexuella trakasserier som kvinnor världen över varit med om under sin livstid. Som en direkt påföljd av rörelsens framfart instiftades en ny sexualbrottslagstiftning i Sverige - samtyckeslagen. Den nya sexualbrottslagstiftningen innebär att allt sex som inte är frivilligt är olagligt.  Vi har för avsikt i denna studie att analysera om/hur språkbruket i rubriker har förändrats i artiklar som rör mäns våld mot kvinnor. Omfånget är 100 artiklar publicerade år 2015, två år innan Metoo, och 100 artiklar publicerade år 2019, två år efter rörelsen.  I form av en kritisk diskursanalys undersöker studien vad/om det finns skillnader i graden av misstänkliggörande av utsatta kvinnor, samt vem som får stå som ansvarig förhändelsen genom språkbruket. Genom att göra en kritisk diskursanalys kan vi få reda på vilka bakomliggande ideologier eller värderingar som formar nyhetsrapporteringen om ämnet. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för uppsatsen omfattas av gestaltningsteorin och diskursteorin. Vi har tagit inspiration från Peter Berglez analysschema där bland annat modalitet, överlexikalisering, transitivitet och ideologi förekommer.  Resultatet visar att misstänkliggörandet av utsatta kvinnor har minskat sedan 2015. Kvällstidningen Aftonbladets rubriker erhåller en hög marknadsideologi, både före och efter Metoo. Dagens Nyheters rubriker omfattas också dem i hög grad av marknadsideologin, men efter Metoo har rubriker som omfattas av den feministiska ideologin ökat. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)