Integrerat växtskydd i rapsodling

Sammanfattning: Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ”Hållbar användning av bekämpningsmedel”. Direktivet säger bland annat att integrerat växtskydd (IPM) ska användas av alla jordbruksproducenter år 2014. Integrerat växtskydd innebär att både förebyggande åtgärder och direkta metoder ska använda vid reglering av växtskadegörare och ogräs. Målsättningen är att när förebyggande och mekaniska åtgärder används i större utsträckning så kan mängden kemisk bekämpning minskas. Ovan nämnda faktorer (resistensutveckling, färre tillgängliga preparat och EU:s direktiv) har gjort att intresset för alternativa metoder till kemisk bekämpning har ökat inom det kon-ventionella lantbruket. I Sverige ansvarar Jordbruksverket för arbetet med införande av integrerat växtskydd. Jordbruksverket har sammanfattat integrerat växtskydd i fyra nyckelord: Förebygg – Bevaka - Behovsanpassa - Följ upp. Att förebygga problem med ogräs och växtskadegörare görs främst genom val av växtföljd, ut-säde, odlingsteknik och gynnande av naturliga fiender. Att regelbundet bevaka utvecklingen av växtskadegörare och ogräs i fält gör det lättare att behovsanpassa eventuell bekämpning så att en effektiv åtgärd sker vid rätt tidpunkt. Slutligen är det viktigt att följa upp och utvärdera effekterna av bekämpningen för att eventuellt kunna dra lärdom av detta inför nästa säsong. Raps är den tredje vanligast odlade grödan i svenskt lantbruk efter vall och strå-säd. Den odlas för frönas höga oljeinnehåll och används till produktion av livsme-del, foder och tekniska ändamål. Under de senaste åren har intresset för rapsodling ökat genom bland annat det stora intresset för biodiselproduktion. Vid användning av integrerad bekämpning i rapsodling är de förebyggande åt-gärderna mycket viktiga. Exempelvis bör raps inte odlas oftare än vart femte år eftersom det annars finns risk för en uppförökning av växtföljdssjukdomar som bomullsmögel och klumprotsjuka. Rapsens tillväxt gynnas av bra markstruktur och god kvävetillgång vilket gör att en vallgröda är en bra förfrukt. Odlingsmetodik som val av såtidpunkt bör anpassas efter lokala förhållanden. När det gäller bevak-ning och behovsanpassning är det viktigt att kontrollera utveckling och angrepps-nivå av (1) ett- och fleråriga ogräs, (2) rapsjordloppa, rapsbagge, åkersnigel, och (3) bomullsmögel, klumprotsjuka, vissnesjuka och torröta. Vid eventuell bekämpning anpassas den direkta bekämpningen efter förekomst/angreppsnivå. Effekterna av den direkta bekämpningen följs upp genom att lämna så kallade nollrutor där ingen bekämpning utförs. Genom ett konsekvent arbete med integrerat växtskydd kommer förutsättningarna för fortsatt framgångsrik svensk rapsodling att vara goda.