Sanning eller konsekvens? - En rättsvetenskaplig uppsats om avvägningen mellan yttrandefrihet och ärekränkning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Författare: Fanny Lundgren; [2021]

Nyckelord: Straffrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Var gränsen ska gå för vilka uppgifter som ska vara tillåtna att sprida är en omdebatterad fråga som kräver en avvägning mellan yttrandefrihet och en persons ära. Uppgifter som utgör förtal kan ändock anses tillåtna om domstolen bedömer dem som försvarliga och de därutöver är sanna eller det finns skälig grund att hålla dem för sanna. Under #metoo-uppropet hösten 2017 publicerades oräkneliga inlägg på sociala medier som berättade hur kvinnor blivit utsatta för sexuella övergrepp och trakasserier och hur detta länge pågått utan repressalier för de som utsatt dem. Vissa av dessa inlägg har i Sverige lett till omdebatterade förtalsmål där frågan beträffande var gränsen går mellan yttrandefrihet och en persons ära har ställts på sin spets. Syftet med denna uppsats har varit att närmare utreda och analysera några av de domar som uppkommit till följd av #metoo-uppropet men också se till andra förtalsdomar, som till skillnad från #metoo-domarna, haft kvinnliga målsäganden. Syftet har genomförts genom användandet av ett genusrättsligt perspektiv för att se hur rätten förhåller sig till kön. Därutöver har uppsatsen vidare syftat till, som en förlängning av analysen av gällande rätt, att utreda om domstolarna vid sin tillämpning av förtalslagstiftningen ska ha möjlighet att tolka försvarlighetsbedömningen mer extensivt. En mer extensiv tolkning skulle innebära mindre inskränkningar i yttrandefriheten men också att fler uppgifter i förtalsmål skulle sanningsprövas vilket inte sker om domstolen i första steget anser att uppgifterna inte är försvarliga. Av rådande uppmärksamhet och debatt kopplade till #metoo-domarna att döma finns en inte helt oproblematisk intressekonflikt mellan yttrandefrihet och den personliga äran som engagerar och där domstolarna genomför avvägningarna mellan de båda skyddsintressena. Hur domstolarna genomför sin avvägning och om den ska förändras försöker uppsatsen svara på.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)