Kortsiktiga ersättningar -En studie av börsbolags bonusutbetalningar under finanskrisen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Under finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste åren har flera fall där det förekommit bokföringsbrott uppmärksammats och de mest omtalade är WorldCom och Enron. Under 2009 har många börsnoterade svenska bolag tvingats sänka ersättningarna till sina verkställande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jämfört med föregående år. Bonusutbetalningar är kontantutbetalade ersättningar och klassificeras som kortsiktiga incitamentsprogram. De baseras på variabler mätt över ett år eller kortare period. Frågor kring regler och uppbyggnad av bonussystem har uppmärksammats i media och vi vill med uppsatsen komplettera det tomrum och de frågeställningar som finns genom att utföra en kvalitativ studie på området. Syfte: Syftet med studien är att på en kvalitativ grund undersöka och komma fram till hur börsföretagen kunde öka sina bonusutbetalningar trots en finanskris. Uppsatsen ska även belysa och utreda problemen som bonusprogrammen uppbringar i samhället samt ge en nyanserad bild av företagens syn på bonusdebatten. Avgränsningar: Vi valt att endast undersöka svenska privatägda börsnoterade bolag. Debatten som förts har framförallt handlat om de svenska bolagen och det är de som inledningsvis väckt vårt intresse. Vi har koncentrerat undersökningen till uppbyggnad av de kortsiktiga ersättningsprogrammen och till verkställande direktörers ersättning eftersom det är de faktorer som kritiserats. Metod: Vi har i uppsatsen utgått från en abduktiv ansats med en forskningsinriktning på kvalitativ nivå. Härigenom har vi uppnått en närhet till problemet som inte går att uppnå genom en undersökning på kvantitativ nivå. Empirin har samlats in genom intervjuer med sex svenska börsnoterade bolag för att få en djupare förståelse för frågan. Intervjufrågorna har till stor del utgått från debatten som förts i media och som återberättas i debattkapitlet. Slutsats: Vår studie har visat att företag kunde öka sin bonus under finanskrisen då de inte har baserat den årliga rörliga ersättningen på årets resultat. Bonusen har istället grundats på finansiella aspekter, upprättade av företagen. Kassaflödet är ett exempel på ett sådant finansiellt mål. Under 2009 förstärktes kassaflödet och företagen uppfyllde målen och bonusen berättigades. Icke finansiella mått var även en del av den rörliga ersättningen i många av de undersökta företagen. Det trots problemen med orättvisa bedömningar.